MASSGRAV OCH MINNESSTEN I VERUM

Verum. Visst har det funnits en massgrav i Verum och visst finns det en minnesvård över de stupade. Boende i Verum känner kanske till denna händelse som sannolikt skedde år 1569 och kanske har några sett minnesstenen? Söker du platsen så ta vägen mot Hästveda vid den stora valvbron och efter cirka 100 meter finns stenen, tämligen undangömd på vänster sida. Den som söker finner!

 

Verum. Visst har det funnits en massgrav i Verum och visst finns det en minnesvård över de stupade. Boende i Verum känner kanske till denna händelse som sannolikt skedde år 1569 och kanske har några sett minnesstenen? Söker du platsen så ta vägen mot Hästveda vid den stora valvbron och efter cirka 100 meter finns stenen, tämligen undangömd på vänster sida. Den som söker finner!

Massgraven upptäcktes 1959, 390 år efter det förmodade slaget vid Verum. Graven upptäcktes då ”Skansabacken” vid Bygdegården förändrades till ett grustag. Backen sträckte sig då på den tiden från Bygdegården fram till vägen mot Hästveda. Nu är backen en jämn plan fram till Bygdegården.

Det var vid schacktningsarbete som massgraven påträffades med omkring 20 skelett och hade måttet 2,5 x 2meter. Där påträffades också två bronshyskor i graven. På minnestenen anges att graven sannolikt är från Snapphanetiden. Senare forskning ger vid handen att graven mer sannolikt är från slaget vid Verum den 24 oktober 1569, nära 100 år innan Snapphanarna började sin frihetskamp i dessa trakter!

Det är historikern Gunnar Wallin som genom forskning kommit fram till att massgraven med stor sannolikhet är från 1569. En Svensk här kom då från Visseltofta med drygt 1 500 ryttare och 5 000 fotfolk. Vid bron över Vieån hade Göingarna en liten vaktstyrka men dessa hade inget att sätta emot den invasion av Svenskar som kom framvällande. Det kan vara så att en förskansning fanns vid/på Skansabacken, därav namnet och att striden stod just på Skansabacken, kanske strax intill nuvarande Bygdegården. Massgraven påträffades vid Skansabacken och då är sannolikheten stor att striden stod just där.

I redogörelsen från fyndet och fyndplatsen anges att graven blivit ordnad i all hast. Tänkbart är att kvinnorna från bygden grävde graven då strängt taget alla 44? män från trakten stupade vid slaget. Det kan också vara så, enligt redogörelsen att de stupade Göingarna begravdes på kyrkogården och de stupade Svenskarna begravdes i massgraven?  De många frågetecknen angående slaget och massgraven kommer troligen aldrig att bli lösta.

Minnesstenen kom på plats, cirka 100 meter från massgraven och restes av Västra Göinge hembygdsförenig. På stenen står angivet att massgraven sannolikt är från Snapphanetiden men senare forskning ger belägg för att graven är från 1569 då ett slag inträffat då inträffade på platsen.

Top