VERUM. OLSSON, RUTH, f. Sonesson. Avlade småskollärarexamen i Halmstad 1929. Småskollärare i Fulltofta 1929–30, i Hemmeströ 1931, i Mejarps skola 1931–38 och i Verums skola sedan 1938. Gift 1938 med vägförman Gustav Olsson.

Ruth Olsson var den enda av dessa fyra som var uppvuxen i Verums socken. Hennes far var småbrukaren och sågverksbyggaren Sone Svensson och modern var Elna Christensdotter. Bägge föräldrarna var födda i Visseltofta socken och kom till Hästberga i Verums socken 1894. Fadern hade åren 1886–1894 vistats i USA.

ANDERSSON, ARVID. Tog realexamen i Laholm 1918 och folkskollärarexamen i Göteborg 1923. Blev lärare i Jägersborgs skola 1923 och i Verums skola från 1946. Överlärare sedan 1944. Gift 1927 med Amanda f. Wihlborg 1900.

Arvid Pontus Andersson var född i Lejeby inom Laholms landsförsamling av hemmansägaren Hans Peter Andersson och hustrun Elise Johannesdotter och kom därifrån till Verums socken 1923 efter avlagd lärarexamen i Göteborg.

VITTSJÖ. Visst är det skönt att kunna sitta inne och titta ut genom fönstret. Rimfrosten sitter kvar på träden och det är lite kyligare nu, man har/ är inte riktigt van ännu. Då passar jag på att titta på några av de bilder som jag tog när sensommaren (aug) var på topp. Närmare bestämt Skottland i staden Glasgow och det var lite svårt att välja ut något av allt som fanns där i den dära butiken. Affären som handlade med bara julsaker/ pynt allt som tänkas kan och allt handlade om julen.

Finns många som inte vet att jag samlar på just snöglober av alla de sorter som finns, så nu får ni veta det också. Den här lille rackaren är en av de som fick följa med mig hem i resväskan kommer från årets semester visst är han fin/ mysig. Man behöver ju inte samla på så stora ting, det räcker med dom här små och många finns att välja mellan.

Skata (Pica pica) är en fågel inom släkttet skator och familjen kråkfåglar.

Skator brukar starta dagen ungefär en halvtimme före soluppgång, varierande efter årstid. Under timmen före solnedgång närmar sig skator mer och mer sin sovplats, som de kort därefter intar.

Skatan lever i två olika samhällsformer. Under häckningstiden lever paren ensamma i sina revir, medan icke häckande skator sluter sig samman i grupper. På vintern bildar skator flockar på från ett dussin upp till några hundra fåglar. Under vårvintern kan man ibland se stora antal skator samlade på särskilda platser, där de utför spelhandlingar som höga hopp med utspärrade stjärtar och kraxande. Dessa sammankomster, som ibland kallas ”skatriksdag”, tros vara en form av gemensamt parningsspel.

Nysvenska eller vad då?

Jag skrev i förra lördagens kåseri om ”Vov” ett nytt ord i vårt svenska språk, här kommer lite fler.

Ett utryck läste jag för en tid sedan, det kom från en ung kvinna som fått en roll som ”Bachelorette” i en då kommande tv-serie.
Hon sa- ”Det känns fett läskigt att dejta i tv”, serien hade visst premiär den 14 november.

Tidigare i höst läste jag i nån ”prasseltidning” om en person som varit sjuk en längre tid men nu återhämtat sig och uttryckte sig följande ”jag är så sjukt frisk”.
Motsägelse fullt eller hur.

VITTSJÖ. Redan på1930-talet började JUF (Jordbrukarnas Ungdoms Förbund) att satsa på ungdomarnas intresse för jordbruk. Då erbjöds och uppmanades ungdomar att ha en egen verksamhet på jordbruksmark. Främst gällde det en odling av grönsaker till dagliga behovet men de var även ungdomar om slog an på fåravel. Det gällde även att samla grenar från skogen till eldbrand samt kottar att elda med och flera andra objekt.

För att det hela skulle ske just kom jordbrukskonsulent Magnas Björklund på besök flera gånger. Han gav råd med gödsling och bearbetning av åkerjorden. De som lyckades bäst med sin odling fick fem dagars vidare utbildning på Lantbruksskolan i Osby. Dessutom erhöll vi ett rockslagsmärke som visade ett flitigt bi enligt bild.

Unga jordbrukare belönades med detta rockslagsmärke

Magnus Björklund var född på ett lantbruk i Hårsjö, Vittsjö. Han var missionär i Mongoliet 1921 - 1925. Under denna tid var han prenumerant på Norra Skåne och fick en tidningsbunt en gång i månaden. Sedan han läst tidning använde han denna som tapet i dragiga hyddorna. Mongolerna lärde sig att täta springor med tidning eller annat material. Magnus största gärning i främmande landet var att lära ut odling och användning av lin. Han lärde dem sådd och skörd där linet skulle dras upp med roten. Linet skulle blötas, rötas och skäktas med flera moment. Magnus lärde dem även att väva med det tunna linet.