VITTSJÖ. På torsdagskvällen hade 300-klubbens möte lockat ett 60-tal supporters till Vittsjö Idrottspark.

Att det var genuint fotbollsintresserade som fanns på plats märktes tydligt. Diskussionerna handlade naturligtvis mycket om fotboll och i synnerhet om Vittsjös lag. Den ödesdigra domarmissen i matchen mot Rosengård beklagades av flera, utgången av den matchen påverkades av domaren/ linjemannen, menade några. Det spekulerades i möjliga kommande poäng och trolig kommande placering i årets serie.

Passande fanns Mårten Andersson och Göran Roslund på plats, som vanligt väl beredda med grillen. I den alltmer tilltagande kylan under kvällen var åtgången av deras goda korvar stor. På plats fanns naturligtvis även kaffe och goda hembakade bullar. Åtgången på korv och fika var stor samtidigt som den pågående träningen studerades.

När träningen var genomförd kom Thomas Mårtensson och några av lagets spelare fram till de samlade supportrarna. Thomas berättade bland annat om de stora skillnaderna i budgetar för lagen i årets serie. Ett exempel han pekade på var att Rosengård nästan har fyra gånger större budget än Vittsjö. Att budgetens storlek har stor betydelse för damfotbollen är självklart, menade Thomas. De mindre klubbarna får det allt kärvare. Det blir dyrare att finnas i damallsvenskan för varje år som går.

VITTSJÖ/ KIVIK. Sen ett antal år tillbaka så är sista helgen bokad för en utfärd till ljuva Österlen och till Kivik närmare bestämt. I år fick man köra via/ förbi Kivik en halvmil men ändå en magisk biltur till Österlen "närmare himlen". För att få insupa de härliga dofterna från alla äpplen och päronen som är plockade och som salufördes till alla hugade spekulanter.

Härlig äppeltavla som tål att titta på, visst ä den vacker.

Många olika sorter fanns man måste kunna välja vilka man vill ha och som man tycker är goda. Platsen i år var på/ vid Svabeholms slott, med bra parkeringsmöjligheter men ett minus, himla långt att traska med flera äppellådor man får gå två gånger. Många utställare fanns det inomhus uppe vid slottet, inredningsdetaljer, antikt, skinnförsäljning, grönsaker, även fika plats, mat i olika tappningar fanns också. Rätt så säker att det fanns något till alla dom som var där. Det var även folkdansuppvisning vid tavlan, dans med fiolspel och vid lilla scenen var det teater för småfolket, roligt när det finns något för samtliga.

VERUM. Torsdagen den 17 november 19.30 – 21.30 är det dags för den årliga konserten ”I Juletid” i Verums kyrka.

Medverkar gör Sofia Källgren, Magnus Johansson, Marcos Ubeda och Vittsjö Kyrkokör. Arrangör är Billy Heil Management i samarbete med Magnus Johansson och Håkan Brinck.

Redan 1997 startade samarbetet med Magnus Johansson och ”I Juletid” räknas som Sveriges största julturné.

Starten skedde 2003 och nästa år firar de 30-årsjubileum. I år är det Sofia Källgren som är gästsoloartist, men redan 2006 var hon med.
Varje år sen dess har följande artister medverkat tillsammans med trumpetaren Magnus Johansson och klaviaturspelare Markos Ubeda: Jenny Silver, Maria Knutsson, Eddie Oliva, Kevin Borg, Sonja Aldén, Uno Svenningsson, Elisa Lindström, Victoria Tolstoy, Christer Sjögren och Debbie Louise.

I år är det som sagt Sofia Källgren som kan se fram emot 32 föreställningar ifrån Ulricehamn och söderut. En underbar start på julen.

Biljetter finns på ICA-Vittsjöhallen, Pastorsexpeditionen i Vittsjö, ICA Supermarket i Bjärnum och Kulturhuset i Hässleholm, tel: 0451-266670.

VITTSJÖ. Lördagen den 24 september var det återigen dags för Känn din bygd och som så många gånger tidigare var det Claes Ruderstam som ledde vandringen, som i år gick till Havraljunga. 20-talet intresserade hade mött upp. 
Första anhalt var Havraljunga gamla by. På 1500-talet fanns det här 3 gårdar, Norregård (Sivaregården), Mellangård och Södergård. Här möttes vägar som gick norrut mot Emmaljunga, västerut mot Snärshult och österut mot Hyngarp/Gundrastorp och söderut mot Vittsjö, så byn låg verkligen centralt till.

Södergården var störst och var en kringbyggd gård liksom de andra. Boskapsskötsel var den viktigaste inkomstkällan men även järnframställning, tjärbränning och försäljning av trävirke var viktiga binäringar. Järnmalm var t o m skattebelagd men den var av usel kvalitet och gick inte att smida men väl att gjuta. Efter slaget vid Vittsjö 1612 återsamlades hären här tillsammans med kung Gustav II Adolf. Vid slutet av 1600-talet efter Skånska kriget, var trakten här alldeles förarmad, alltså mycket fattig. 1832-36 utfördes laga skifte, men alla tre gårdarna fick ligga kvar. Det var Lars Troedsson på Södergården som begärde Laga skifte men han sålde under denna tid sin gård till Waldau på Oretorp. Jöns Torkelsson på Mellangården dog 1832, så det var bara Lars Nilsson som fortsatte som bonde. Gårdarna hade lite speciella namn på sina åkrar, bl a Jungfrulyckan, Kringlingen, Skallebacken och Nissa byxor. Sverige fick det bättre och vid slutet av 1800-talet ökade befolkningen, så Havraljunga var den 6:e största byn med 94 invånare. Störst var Gundrastorp fram till järnvägen kom till Vittsjö 1890-92. Men den starka befolkningsökningen gjorde att många fick söka sin utkomst på olika sätt. Flera valde att emigrera till Amerika, så fram till 1900-talets början hade 32 personer emigrerat från Havraljunga. En annan lösning var att städja ett torp dvs hyra en bit mark och hus av bonden, där hyran var att utföra dagsverken på gården. Det fanns 25 torp i Havraljunga.

Thomas Nilsson, som nu tillsammans med sin fru Camilla är ägare till Norregården, berättade att Hugo Olsson köpte gården 1938 efter hemkomsten från Amerika. Han bodde här till sin död 1999. Nuvarande bostadshus lär vara byggt på 1880-talet. Stallbyggnaden har anor från 1700-talet och framåt och i ett av uthusen inrymdes ett bageri.

-Husets specialitet är sniglar, sa hovmästaren. - Jag vet, svarade gästen. Förra gången jag var här blev jag sanerad av en.

-Gamle rallar- Kalle berättade om sitt händelserika liv: -En gång var vi på ett banbygge mitt i ödemarken. Där var bara myr och hedar så långt ögat nådde. Ja, det var så ont om skog att föräldrarna fick aga sina barn med torvströ.

-Med vilken rätt sitter min herre vid mitt stambord? -Ärter och fläsk.

-En man kom in på restaurangen och sa: -Det gäller min kompis, som är lite knäpp i skallen. Han tror att man kan betala med kapsyler. Han kommer snart hit och då kan ni vara bussiga och hålla färgen och ta emot hans kapsyler, så kommer jag och betalar senare? -Vi ska ordna det, lovade hovmästaren. En stund senare kom gästen in och han åt och drack och betalade med kapsyler. På kvällen kom kompisen tillbaka och frågade hur det gått. -350 kronor, svarade hovmästaren. Han åt det bästa vi kan erbjuda! -Jaha, då är jag alltså skyldig 350 kronor. Kan ni ge tillbaka på ett grytlock?

-Min man har börjat bli gammal. I dag tittade han på matsedeln och sen på servitrisen.

-Två gråsparvar möttes på en telefontråd. Värst vad du ser ut. Har du varit i slagsmål? -Värre än så. Jag råkade komma in i ett parti badminton .

-Jag ger inte upp, sa den förhoppningsfulle golfspelaren. Troligen finns bollen på något ställe där vi minst anar. - Ja, kanske det, sa caddyn. Jag ska minsann titta efter i hålet.

-Den där Olsson tycks alltid ha gott om pengar. Vad lever han av egentligen? -Av brist på bevis.