Ett energiskt kusinpar från Brogården i Verum – Per V. och Karl E.
VERUM. Under hela min barndom och uppväxt som handlarepåg i Brogården intill ”Storebro” över Vieån var jag bekant med en ensamstående äldre man som omväxlande kallades ”Posta-Karlen” eller ”Mejeristen”. Hans namn var Karl Edvard Nilsson och han ansågs tämligen originell.
Karl hade blivit änkeman 1919 efter bara ett års äktenskap och bodde därefter ensam i ett par rum sin stora praktvilla som låg där Vittsjö ”storkommun” sedan uppförde ett pensionärshem med tre lägenheter på 1960-talet. Karls hus ses här dels en vacker vinterdag på 1950-talet, dels under pågående rivning omkring 1960.
![]() |
![]() |
Även i Karls egen bakgrund fanns en tragedi med tidigt dödsfall 1885. Vid sex års ålder blev han faderlös tillsammans med sin då blott tre år gamla syster Ida. Fadern var lanthandlaren och sparbankssekreteraren Nils Persson (1856–1885). Denne, som var son till nämndemannen i Brogården Per Svensson (1819–1887), hade en äldre bror med namnet Jöns Persson (1847–1902). Dennes äldste son – som alltså var kusin med Karl Edvard Nilsson (1878–1959) – hette Per Viktor Jönsson (1877–1961). Även kusinen Per Viktor drabbades av ett tidigt dödsfall. När hans mor Hanna dog i januari 1883 var Per Viktor fem år gammal och systern Elsa fyra år.