VITTSJÖ. Desperat kämpande Göteborg lyckades genom vinst över Vittsjö för stunden komma över nedflyttningsstrecket i tabellen. Vittsjös spel var sett över matchen inte riktigt att känna igen. Laget hade svårt med den sista delen framför mål.

Vittsjö borde vunnit matchen mot Göteborg, tycker kanske flera. Det är lätt att underprestera och underskatta i en sådan situation, vilket Vittsjö säkert till delar gjorde. Göteborg kom högmotiverade till Idrottsparken just för att försöka ta hem tre poäng. För deras del gällde det att vid förlust kanske lämna Damallsvenskan. Situationen för Göteborg kom att bli en spegel av den Vittsjö presterade i förra matchen mot Limhamn, -mål på hörna därefter mål via straff.

Matchen hade inte hunnit bli två minuter förrän Göteborg efter hörna slagen av Elin Rubensson, genom nick av Filippa Curmark tog ledningen. För hemmalaget kom detta naturligtvis som en riktig kalldusch. Under resten av halvleken var det Vittsjö som stod för det kreativa mot spelet. Stort bollinnehav och fem avslut mot Göteborgsmålet talar för detta. Dock bara ett direkt mot mål. Under halvleken hade Göteborg förutom målet inte ett enda skott mot Shannon Lynn i Vittsjömålet. Lagen gick till vila med en ledning för Göteborg med 1-0.

Etapp 10 onsdagen den 17/5. Resan till San Francisco. 

Kartbild över färdvägen.

Efter att vi ätit frukost på hotellet (ingick i priset), var det avfärd kl. 10:00 mot San Francisco. Dagen skulle vi börja med att titta några stora träd i ”Calaveras Big Trees State Park”. På väg dit passerade vi genom ”San Andreas” ett historiskt jordbävningsområde.
Det var lätt molnigt men varmt och vackert väder, vi åkte väg 49, sedan Highway 4 upp till träden som fanns på cirka 5000 feet. 11:15 var vi framme vid parkeringen (som var nästan full), inträde 10 dollar per bil och dag.

Huset där parkeringsavgiften skulle erläggas.

Flera foton på dessa stora träd.

Jag vid några stora träd. 

Jag som jobbat på sågverk i nästan hela mitt yrkesliv tyckte detta var mycket intressant. (Det gjorde vi nog alla.) I ett av träden (som föll till marken januari 2017) hade det varit en uthuggen tunnel igenom, denna höggs ut sent 1880-tal för att attrahera besökare.

"Lyckan” (Fortsättning)

Det blev vår, en underbar tid med vitsippor i klungor runt Lyckan och tussilago vid vägkanten. Dessa oansenliga blommorna hälsade mig välkommen till den första våren på min posttur.

Just så fann jag Lyckan än mer inbjudande och ljuvlig, men det fattades ändå något. Nån som tog hand om detta paradis på jorden, nån som gjorde det till sitt och förvaltade det pund som någon skapat en gång för länge sedan.

Att andas ut så under nån halvtimme varje dag var underbart, att känna dofterna av pors, skogsviol och äppelblom, det blev balsam för mej, en vanligtvis stressad människa. Under ett år blev Lyckan mitt andningshål, mitt stoppställe. Ingen visste vem som ägde detta paradis som log emot mej varje dag. Men så en dag hände något med Lyckan!!!!
I ”mitt” paradis gick inte Adam och Eva, men väl ett annat par, fullt påklädda med ögon bara för varandra och just ”min” Lycka.

VITTSJÖ. Gamla tiders fruktade husförhör har i Vittsjö övergått till ”skolförhör”. Från att tidigare husförhör i stugorna inom socknen har arrangemangen flyttats till hembygdsgård och skolhus. Härom kvällen var årets andra husförhör i Hultatorp tidigare folkskola. Där ställde Erna Olsson frikostigt upp med både lokal och kvällsfika.

Orkestern underhöll med sång och musik vid husförhöret.

Den samla skolsalen fylldes av besökare då hembygdssångarna inledde med ”stjärnor i det blå” samt ”dörren på glänt”. De sjöng även om ”sanningens minut”. Denna strof inledde också husförhörsprästen Stefan Dahlström kvällens tema där han stod i skydd bakom skolans gamla kateder! Kvällens tema var Martin Luther och hans humoristiska gärning där han ofta hämtade uppslag till psalmer från den profana världen.

STOCKHOLM. En viktig helg i storstaden med strålande sol som förbyttes på måndagen till regn och rusk.
Men nu till nåt helt annat, de spelar ingen roll om man ska vara inomhus och det ska vi, utbildningsdagen går av stapeln på Stockholms sjukhem.
Sen ett antal år tillbaka så är jag medlem i en förening som går under namnet UFPO vilket betyder; Undersköterskor För Palliativ Omvårdnad. Föreningen startades för drygt tio års sedan av en undersköterska vid namn Pia Malmberg.

Och som namnet antyder så är det just undersköterskor och dess yrkesroll som lyfts fram. Hennes intresse var och är att belysa undersköterskornas viktigaste roll, är, närmast patienterna. Under åren har kurser och föreläsningar just om den palliativa omvårdnaden återkommit med jämna mellanrum. Idag finns det några orter som har utbildning i palliativ omvårdnad men utbildningen den finns även på distanskurs via data. Medlemmarna i UFPO lyssnade och antecknade under tiden som föreläsarna höll i gång.