• Luciafesten i Emmaljunga lördag den 14 december klockan 15 blir som vanligt i Folkets hus och ingen annan plats!

• Det nya bladet i almanackan visar årets tolfte månad med tre veckor tills dagsljuset töjer ut mörkret.

• Luciafirandet närmar sig med framträdande på flera platser. Det är en fördel att det många lussefirande har minskat från gången tid. Då skulle varje förening, oavsett hur liten den var, ha ett eget firande. Emmaljunga Lucia fortsätter att visa upp sig i Folkets hus. I år bli det den 90:e luciafesten. Tala om tradition! Det är i de mindre byarna som något stort händer.

• Denna luciatablå med följe framträdde i Folkets hus för fem år sen.

• Julens sånger och musik kommer att flöda i kyrkan den 8 söndag kl 17. Tidigare har det varit ett mastigt program på nära två timmar. Kanske är det bekymmersamt att dra ett streck?

• Samarbete och samförstånd är bra. Julskyltningen i Vittsjö blir den 1 december medan skyltningen i Bjärnum blir den 8 december. Den som kan minnas tillbaka ett större antal år kan erinra sig den stora tillströmningen till Fiskhallen. Där stod Severin Svensson i källaren och metade upp ål efter ål!

VITTSJÖ, BJÄRNUM. Under fredagen kom snön, inga mängder men i de norra delarna så mycket att marken blev vit. Samtidigt föll redan på fredagskvällen temperaturen under nollan och en del vägar blev glashala.

Flera av de som väntat med att montera vinterdäcken fick naturligtvis problem. Polisen rapporterar att cirka 15 trafikolyckor inträffat i de norra och nordöstra delarna av Skåne under natten mot lördagen.

Lördagen inleddes med åtskilliga minusgrader och en klarblå himmel. Solen bjöd redan i gryningen på ett underbart ljus såhär på månadens sista dag.

Glöm inte att från imorgon den 1;e december gäller lag på vinterdäck i Sverige.

Gul topp avslöjade spioner

Vid flera tillfällen i slutet av 1980 talet upptäckte jag en VW med polsk registreringsplåt vid Mala. Det var vid färd till Norra Skåne som jag upptäckte detta fordon några hundra meter söder om viadukten.
Det märkliga var att toppen på vägens kantmarkering var målad gul! Den enda markeringen som var gul! Fordonet var synlig från vägen fast inkört på en stig några meter i skogen.

En sådan topp verkade intressant.

Jag ringde polisen i Hässleholm för att delge mina misstankar. Detta var tack och lov före 114 14! Polisen konstaterade genast att det var svampplockare! Detta svar var jag inte nöjd med. Jag var tidigare bekant med en ”höjdare” inom försvaret i Kristianstad. Han blev genast intresserad av mina iakttagelser och lovade höra av sig senare.

Efter några dagar ringde han tillbaka och var tacksam för tipset. Han omtalade vidare att just där det polskregistrerade fordonet var uppställt fanns en smal kanal med radiotrafik. 

Strandskata (Haematopus ostralegus) är en vadarefågel inom familjen strandskator och den mest spridda arten av strandskata inom sin familj.

Vid kusten lever den främst av musslor, medan mask utgör huvudföda längre inåt land. Den öppnar större musslor med näbben på två olika sätt men en individ använder alltid samma teknik, som den lär sig av sina föräldrar och förbättrar genom övning.

Strandskatan häckar även vid de stora sjöarnas stränder och på de största öarna även ganska långt från stranden. För att vara en vadare simmar strandskatan ganska väl. Smärre grupper har observerats simmande långt från fastlandet. Troligtvis vilar dessa fåglar vid högvatten och under mörka nätter på vattnet. Skadade och ännu inte flygfärdiga fåglar flyr ut på vattnet vid fara och ungar kan även dyka och tar sig fram under vattnet med hjälp av vingarna.

Sevärt i Vittsjö del 5.

VITTSJÖ. Knorren är en benämning på en tall som slagit knut på sig själv. Knorren finns vid Västanvägens förlängning utmed gamla landvägen mot Skinnkjortlaliden i Lehult, strax intill Oresjöns strand.
Åk till Västanvägens slut, gå ett par hundra meter till vänster (söder) så finner du Kno

Knorren har sannolikt tillkommit efter mänsklig eller naturlig påverkan. Toppen kan inte brutits utan någon, något har böjt den mjuka toppen till en ögla, eller knorr. För 60 år sen var knorren inte högre upp utan med ett hopp nåddes själva öglan. Knorren har växt uppåt samtidigt med tallens strävan mot höjden.