Lördagskåseri...
Kyrkosångare Bertil Andersson. När Bertil föddes blev han den yngsta pojken i en granngård med fyra pojkar redan tidigare. Efter hans födsel kom pappa Eivind hem till oss och beklagade sig, det blev ingen "Tulla" denna gången heller.
"Tulla" var ett vanligt ord för flicka, säkert lånat från Norge. Han var nog lite avundsjuk då vi hade två "tullor" i vår familj.
Nåväl,Bertil strödde både välljud och sorg kring sig i sitt liv. Han var några år yngre än mej, men hade en mycket stor tilltro till bland annat mitt sätt att meta. Under mina år i fjärde till femteklass var han min ständige följeslagare till älven som delvis gick genom vår gård.