I Rölanda socken, dit vår familj flyttade i tidigt fyrtiotal fanns många rätt unika gårdsnamn. Vår gård hette Lurketorp föga vackert, men så fanns Snippen, Skärgården, Dammen och Munken som oftast blev kallat Monken.

Karta och förteckning över hemmanet Lurketorp (klicka på bilden för större bild)

Kneken var en gård, där bodde Gösta med sin familj vi följdes åt genom alla klasser i folkskolan , Gösta studerade vidare och senare blev vi arbetskamrater på SJ i Göteborg. Vi var näst intill edsvurna “metare” något som i stort sett skedde endast på söndagar och eventuella andra helger. Andra veckodagar gick åt till skola, jobb med djur,jord och vedhuggning, som tur var så jobbade ingen på helgerna.

VITTSJÖ. Trots den kyliga väderleken med stundtals hotande regnmoln var uppslutningen stor då klubben på torsdagskvällen kallat för att följa lagets träning.

Träningen startade klockan 17.30 och redan då fanns de första supporterna på plats. Närmare klockan 18 fanns troligen 70tal personer på plats för att följa träningen och prata fotboll med andra intresserade. Tänk vad idrott kan engagera och skapa gemenskap för alla, i blandare åldrar, så härligt!

Gök (Cuculus canorus) är en fågel som främst är känd på grund av sitt lockläte och för att den lägger sina ägg i andra fåglars bo, så kallad häckningsparasitism.

Göken är en medelstor, slank fågel med lång rundad stjärt och spetsiga vingar. Den är mellan 32 och 36 centimeter lång. Honan är oftast något mindre än hanen. Vingspannet mellan 54 och 60 centimeter och vikten upp till 160 gram. Den påminner i flykten om en liten falk eller en sparvhök.

Vittsjö/Bjärnum. Programmet för årets Sommarakademien, 5-7 augusti har kommit ut. Denna Sommarakademi startade 1987 med professor Harald Swedner och docent Anders Ödman som initiativtagare till dessa kurser. Vid starten pågick kursen i fem dagar och då med deltagare från bl a Dalarna. Efter hand avkortades kursen till tre dagar med i huvudsak deltagare från södra delarna av landet.

Anders Ödman som berättar om Skånskt herrgårdsliv.

Vittsjöbygden under Beredskapsåren del 6

VITTSJÖ. Då krigslarmet blossade upp 1939 vaknade även Sverige upp ur sin trygghetsdvala. År 1939 var det inte så aktuellt med försvar i neutrala Sverige. Vid ockupationen i grannländerna vaknade Sverige upp. Det neutrala landet måste värna om riket då något större förtroende inte fanns mot det anfallande Tyskland. Då kallades tusentals värnpliktiga in till sina regementen. Hemvärnet och civilförsvaret blomstrade upp.

En färist kan inte ersätta fordonshinder!

Utmed kusten, från Halland till Blekinge byggdes närmare tusentalet bunkrar med skjutriktning ut mot havet. Arbetskraften var fulltalig då de inkallade värnpliktiga måste beredas sysselsättning efter grundutbildning på sina förläggningsorter. Värnpliktiga rekvirerades även från Mellansverige för att bli bunkerbyggare. Läget var nog aldrig så ”hett” att värnen sannolikt varit bemannade av soldater?