VITTSJÖ. Som traditionen bjuder blev det sopplunch i Församlingshemmet sista torsdagen i september.
Denna gången hade Sven och Eva Andreasson gjort en jättegod pumpasoppa och till denna serverades det pumpabröd.
Det var många av oss som gick fram till Eva och Sven för att få sig en andra portion

Eva och Sven i serveringstagen
När vi så var mätta och belåtna var det dags för dagens berättare Ingvar Olsson att träda fram till mikrofonen och berätta för oss om en resa från Olastorp till Hågnarp.
VITTSJÖ. En liten gubbe går ut i skogen med sin hund för att hugga en julgran.
Gubben tappar sin ena vante utan att märka det.
Ett flertal djur hoppar in i vanten för att värma sig.
Vad händer där......?

Söndagen 9/10 kl. 16-16.45 på Vittsjö Medborgarhus.
Biljettpris: 40 kr.
Swish 1230560300.
VITTSJÖ. Det var aldrig något snack om saken. Efter en inledning under första kvarten då spelet var jämnt var det Vittsjö som tog över mer och mer. Det mesta fungerade för Vittsjös del, efter säker straff slagen av Jutta Rantala var det som allt lossnade. Matchen kom att sluta 5-0 till Vittsjö.

Jutta Rantalas straffmål öppnade matchen för Vittsjö
Efter första kvarten där det upplevdes att matchen stod och vägde var det hemmalaget som tog över. Vittsjö tar över matchen, skapar fina chanser samtidigt som lagets försvarsspel är starkt. Det syns nu tydligt att Vittsjö är säkrare med bollen inom laget. Det finns en tydlig tanke i anfallsspelet. I 32:a minuten tilldöms Vittsjö straff. Jutta Rantala sätter bollen mycket säkert i mål. Ledningen för Vittsjö gjorde troligen att all nervositet släppte och laget km att ta över helt. Helt plötsligt fungerade allt för hemmalaget. Inte oväntat så kommer 2-0 av Clare Polkinghorne efter en hörna, en säker nick där Umeå-målvakten aldrig gavs en chans. Vittsjö äger matchen och fortsätter rada upp hörnor och skott på mål. Inte alls oväntat kommer efter assist från Clara Markstedt genom Linda Sällström utökningen till 3-0. Med detta trygga result gick lagen till pausvila.
Älgar (Alces) är ett släkte partåiga och de största nu levande hjortdjuren.

Älgarnas storlek varierar beroende på könet, arten, underarten och miljön som älgen lever i. Till exempel blir älgarna i Norrland generellt större än älgarna i södra Sverige. I Sverige har en älgko vanligen en mankhöjd mellan 150 och 170 cm, en älgtjur mellan 180 och 210 cm. Som mest kan en älgtjur uppnå en mankhöjd på 230 cm. Vikten på hösten ligger för en älgko på cirka 270 till 360 kg och för en tjur på omkring 380 till 540 kg.
VERUM. Uppteckning: Klocka ägd av Ivar Persson i Norreskog, Verum sn. Klockan är tillverkad av Christian Andersson i Sjötorp. Dessa klockor är mycket vanliga i Verum och Visseltofta socknar. Klockan är signerad och bär tillverkningsåret 1849. Jöns Johansson i Verum var allmänt känd som fodralmakare. Priset för klocka med verk och fodral var 25 riksdaler.

Denna notis ingår i den omfattande folklivsdokumentation från Verums och Visseltofta socknar som utfördes av Alf Kahnberg åren 1938 och 1939. Materialet inlemmades i folklivsarkivet och är nu - drygt 80 år senare – en fantastisk källa att ösa ur.
Sommaren 1939 fanns i tidningarna denna notis om de stipendiater som fick uppdraget att göra uppteckningarna:
”Många stipendiater göra uppteckningar om folktradition”.
Folkminnesarkivets insamlingsverksamhet genom utsända stipendiater är denna sommar liksom tidigare inriktad på att samla bidrag till en helhetsbild av forna dagars kultur- och folkliv. Såväl den andliga som den materiella sidan beaktas. Undersökningarna, som beröra landskapen Skåne, Halland, Småland, Blekinge samt Öland, syfta sålunda dels till en uppteckning av all slags muntlig tradition, sägner, visor, seder och bruk i arbetet eller vid årets och livets högtider, trosföreställningar, folkmedicin etc., dels till en inventering av äldre byggnadsskick. Insamlingen av den muntliga folktraditionen är planerad som en komplettering av redan förefintligt material rörande de ämnen som inom de olika folkminnesinstitutionerna i landet äro föremål för bearbetning i och för publicering i den folkloristiska delen av Atlas för svensk folkkultur. (1939-06-23).
Sida 472 av 1529