Lördagskåseri...
Auktionsfyndet, som ingen expert kan värdera. Kortföljetongen slutet.
Vid besöket hos min dotter under söndagen fann hon mej lite tankspridd men fylld av glädje, men timmarna tillsammans med henne gav mej lite distans.
Vi pratade om framtiden, som hon verkligen hade framför sig och min, som delvis låg bakom mej. Min hjärna fylldes av tankar om en ny tid i mitt liv, en framtid med Sara.
Min dotter fick inget veta, tiden var inte mogen och vi skildes efter god fika och pappakramar. Hemresan fylldas av kärlekssånger från bilradion, där Saras fiktiva röst hördes mellan låtarna.
Äntligen måndag, bankbesök för att hämta ”bevisen” som ytterligare skulle stärka vår gemenskap. Klockan blev verkligen 19 även denna dag också, trots att timmar och minuter släpat sig fram.