RONNEBY. Wow! vädret var med arrangörerna till max, ibland har man tur. En liten tripp ut till Ronneby var planerad sen en tid tillbaka, så sagt och gjort. Kaffekorgen fylldes med allehanda grunkor som kunde komma väl till pass, det var ett bra tag sen sist korgen packades för en dagsresa.

Lite upprymd blev ja allt inte mycket som behövs bara lite annorlunda en dag eller två, mysigt va det i alla fall. Men nu till bilderna, vissa med lite text andra för tala för sig själv o de gör dom. Så titta och njut. Var är vi nånstans?
Jo vi har åkt till den årliga där ”Nostalgia Festival” skulle vara, tidningen ”Nostalgias årliga familjefest i Ronneby Brunnspark” med tusentals utställda fordon, modevisning, musik, båtar, veteranmarknad, flygplan mm.

Det första som mötte mej var ju en skön samling av motorcyklar uppställda tillsammans och visst dom glänste ikapp med solen. Blicken fastnade på denhära ock vilken fantasirik motiv på den Goldvinge, vackert handmålat motiv på bägge sidor förstås.

• Tiden är inne i sjunde månaden. Nio månader är ett känt datum fast vissa tecken tyder på god tillväxt. Fortsätter sker med den framåtriktade utbuktningen. Det måste vara besvärligt att se snöret då skon skall knytas.

• Värmeböljan eller värmestiltjen slog till i förra veckan. En av termometrarna visade 31,6º i skuggan på söndagen. Tre dar senare visade den blå pelaren + 11º . Detta också i skuggan!

• För några år sen blossade det upp om politiker som jämfördes med knähund som kliades under hakan. Då föreslogs att politiker skall uppvisa behörighetskompetens för att kalla sig politiker. Gult märke i örat är en identifiering. Detta borde gälla även i dag.

• Kliade hundens klara ögon kan inte jämföras med politikerögon.

• Närmast i agendans datum står den 9:e då ungdomar från Tjernobyl gästar Röke kyrka kl 19.

FARSTORP. Vägkyrkans program gick till final i fredags. Under de elva eftermiddagar som arrangemang har skett har omkring 700 personer gästat helgedomen. Lika många, eller nästan alla har sen vandrat till församlingshemmet för vägkyrkfika. För 30 året ordnades detta program för vägfarare och boende i byn och dess område.

Dan-Inge Olsson var uppskattad sångare och humorist.

Under de senare åren har Dan-Inge Olsson varit aktör för säsongens sista program. Åter hade han satt rubriken ”Tack för sången” till sin repertoar. Detta år var det motiverat då besökarna i kyrkan deltog med fyra unisona psalmer. Då kunde artisten verkligen stämma in i sin rubrik!
Dagens program inleddes med ”förpreludium” där Dan-Inge provade styrkan på sin egen röst och förstärkarnas återgivning. Det blev bland annat Edvard Persson-visan om Gåsapågen. Programmet inleddes med psalmen Han är min sång. Där hade åhörarna sin möjlighet att stämma in i refrängen. Alla hade sen möjlighet att delta i unisona psalmen Var jag går.
Jag säger till om ni inte får nynna med, kommenterade humoristen Dan-Inge.

Backning med släp i Stockholm!

Jag hade många gånger kört lastbil med tvåaxlad släp men endast backat rakt bakåt någon gång.
Med endast ett par timmars varsel skulle jag köra till Stockholm som andre förare. Det borde inte bli några problem då jag gjort lumpen i Stockholm ett par år tidigare. Vi gav oss åstad med första uppehåll i Barnarp för tankning och fika. Sen fick jag överta ratten till nästa paus vid Norrköping? Färden till Stockholm sköttes av ordinarie förare.

Troligen fanns en sådant vägmärke men det bommade jag.

Vi lossade godset men sen fanns ingen returlast. Vi måste övernatta till nästa dag. Förste föraren hade sina kontakter! för övernattning! medan jag åkte till Kungens kurva för övernattning på motell.

Morgonen grydde och jag åkte till mötesplatsen. Det var parkeringsförbud där jag åkte in. Inga problem tänkte jag samt beslutade att åka runt ett par kvarter för att komma på rätt sida. Efter ett par svängar visade det sig att det var en återvändsgata! Därtill var det uppförslut. Svettpärlorna började tränga fram. Ett problem var att Scanialastbilen endast klarade av ett tryck på bromspedalen. Sen var vakuumtrycket slut.

VITTSJÖ. Här är gudagott att vara. Så ansåg även Mats Lunnergård och Sam Larsson då de var ledare för allsång vid Sjöstugan. Sång- och musikkvällen arrangerades av Kristna samrådsgruppen, en sammanslutning av kristna samfund i Vittsjö. Vindpustarna var både kyliga och intensiva varför samlingen hölls på Sjöstugans altan.

Sam Larsson och Mats Lunnergård sjunger och spelar.

Det var inte enbart med den gudagoda sången utan sommaren prisades med Vilken underbar dag, samt Jag tror på sommaren. Det sjöngs om ”Vind över ängarna” medan västanvinden svepte över både Vittsjön och Sjöstugan med dess omgivning.