EMMALJUNGA

All vår väntan bliver svår,
så och denna vår.

Hoppet finns, hälsar Kristina o Johnny i det snörika Emmaljunga.

VITTSJÖ. Så var vi där igen, att tätorten ska spara in pengar på brandvärnet i kommunens ytterområden, -utan tvekan med minskad trygghet som följd.

Så jag tänkte börja med några klargörande fakta till de i ärendet berörda Hässleholmarna:

-Alla människor som bor utanför tätorten Hässleholm betalar lika mycket i skatt som ”tätortsborna”.

-Det går inte åt mindre mängd vatten att släcka en brand Vittsjö än i Hässleholm.

-Det tar lika lång tid att köra från Vittsjö- Emmaljunga till Hässleholm som vice versa. Tidsfaktorn är en mycket viktig del i detta sammanhang, detta står utom allt tvivel!!!

Så av dessa anledningar kan lika gärna den större tankvagnen placeras i Vittsjö och den ”pytselille” i Hässleholm, för om det är Vittsjöbor eller Hässleholmsbor som väntar på vatten är väl egalt???

VITTSJÖ. Sparbanken i Vittsjö bildades den 2 november 1867. Snapphanebygdens sparbanks filial i Vittsjö firade detta med kaffe och tårta. Då firandes banken 150 år jubileum, något försenat. Vittsjö har inte varit banklöst sen 1867. I storhetstiden fanns det faktiskt tre banker i Vittsjö.
Centraliseringens tidevarv är inne och nu är det Snapphanebygdens sparbank den enda kvarvarande.

Några av besökarna vidd 150 år festen vid kaffebord.

Vittsjö sparbanks första ordförande var den framåtsträvande riksdagsmannen Nils Sv Håkansson. Han hade sitt uppdrag i 58 år. Två av de på den tiden verksamma inom banken var Otto Månsson samt Gustaf Andersson.

Efter hand etablerades Skånska banken och senare även Föreningsbanken i Vittsjö. Under några år fanns även en filial i Emmaljunga. Det blev kanske för stort erbjudande med dessa banker. Sen 2014 är det Snapphanebygdens filial den enda banken för kunder och besökare som kan uträtta sina fortfarande gällande bankärenden.

BJÄRNUM. Banken i Bjärnum startade redan 1868 och har i grund fortfarande samma affärsidé.

Ett stort antal besökare tog under torsdagen tillfället i akt att besöka sin bank i Bjärnum. Jag tror det redan är mellan 150 och 200 som varit här, berättar Jörgen Borgström, VD för banken. Det stämmer med hur många tårtor som redan gått åt, säger Christin Wallin som är marknadsansvarig för banken.

Jörgen Borgström, VD och Christin Wallin marknadsansvarig

Hur ser du på bankens framtid? -Vår styrka ligger bland annat i att vi kommer närmare kunderna än de större bankerna kan göra, säger Jörgen.
Vi har även större möjlighet att sponsra lokala verksamheter än de större bankerna, som måste prestera resultat inför sina ägare. De senaste 10 åren har vi kunnat sponsra med ungefär en miljon varje år. Detta är viktigt och helt i linje med grundidén från starten för 150 år sedan. Man kan också se det som att därigenom tar vårt samhällsansvar. Jag menar, kan vi stödja föreningar så att deras verksamhet underlättas, så bidrar detta troligen till mindre problem. Fler ungdomar söker sig till de aktuella föreningarna och får genom detta en meningsfull sysselsättning.

Lokalt är vi en stor bank som växer, främst i Vittsjö. I Bjärnum är just nu mellan 70 och 80% av de boende knutna till oss. Hur ser du på kontoret i Vittsjö? -Vi har precis tecknat nytt hyreskontrakt med fastighetsägaren och kommer naturligtvis fortsätta bedriva vår verksamhet där. Två personer är placerade på kontoret i Vittsjö men ganska ofta förstärker vi med personal från Bjärnum.

VITTSJÖ. Vid en olycka, brand är varje sekund och minut värdefull för drabbad. I detta läge är det lokala räddningsvärnet ett måste. Där finns personal och utrustning för olika räddningsinsatser. Närheten från räddningsinsats till det som drabbas är av stor betydelse.

Vid denna förödande brand 2010 utförde brandvärnet den första insatsen.

I dagen läge framhålls att räddningsvärnet i Vittsjö kommer att decimeras. Nuvarande räddningsfordon kommer att försvinna och ersättas av mindre enhet. Detta är kanske första steget att helt avveckla räddningsvärnet i Vittsjö?

VITTSJÖ. Det var en fullsatt teatersal, då Vittsjö GIK för åttonde året i rad, presenterade årets damallsvenska spelare. Slutsatsen för kvällen blev, -ett imponerande starkt lag, -behov av 2 miljoner för att nå tabelltoppen, samt önskemål om en större publik vid lagets hemmamatcher.

Erika Nilsson, klubbens sportchef höll i arrangemanget. Hon hade lagt ner mycket arbete inför kvällen, och tagit ett helt nytt, mycket trevligt grepp. Hon inledde varje presentation med att visa barndomsbilder innan hon kallade fram respektive spelare.

Imponerande att Erika lyckats få fram bilder från tidig ålder på samtliga spelare.

Efter ett tag fanns nästan hela 2018 års damallsvenska fotbollslag på scenen. Saknades gjorde landslagsspelarna Sandra Adolfsson, Linda Sällström, Emmi Alanen och Ebba Hed. Naturligtvis kallades även klubbens lagledning, chaufför, målvaktstränare och läkare fram.

Thomas Mårtensson, lagets tränare berättade att glädjande nog är 15 av fjolårets spelare med i årets lag. 2017 blev inte riktigt som det var tänkt. Vi drabbades av flera långvariga skador som satte sina spår. Det var dessutom en mycket jämn serie. Tänk, vi spelade oavgjort mot Rosengård. Örebro, som för inte så länge sedan spelade i Champions League ramlade ur serien. Detta visar på en mycket jämn serie.

GÖINGEBYGDEN. Under eftermiddagen visade sig äntligen solen, som säkert många längtat efter. Den senaste tidens kyla och blåst var förbytt till underbar värme.

Ute i skogen börjar en hel del så sakta vakna till liv. Solen värmde skönt och snön börjar nu få ge vika i de solbelysta delarna. Ännu ligger isen på sjöarna. Dagens töväder har dock påverkat isen som nu börjar bli förrädisk.

BJÄRNUM. Ordförande Håkan Andreasson öppnade mötet och hälsade alla extra välkomna med tanke på rådande väderlek. Val av ordförande och sekreterare för årsmötet blev sittande Håkan Andreasson och Anders Svensson. Till att justera protokollet utsågs Herbert Martinsson och Arne Wighagen.

I årsberättelsen 2017 kunde man läsa att det hade varit 11 sammanträde och att föreningen har ca 800 st medlemmar. Under året som gått har det inkommit ca 600 olika föremål t.ex. kläder, vävnader, böcker, en större kamerasamling, matsalsgrupper, allmogeföremål mm. Olika föremål har renoverats, däribland en mobil kompressor av märket Atlas Diesel från 1930 som skänktes av Per Perssons barn Arne och Lars-Göran, deras förhoppning var att den skulle återfå sin forna funktion och det arbetet blev klart vid årsskiftet. Tanken är att den ska visas upp på Teknikens dag den 25 aug.

BJÄRNUM. Textil var det första Mona arbetade med innan hon gick över till mer skulpturala former och då också i lera. Från en tidigare utställning har hon gjort en liten bok som har ett omslag av handgjort papper. Några av hennes vävda täcken kan påminna om traditionella ting i modern tappning.

Tillsammans med Tomas Angrius keramik är detta konst-och hantverk, som skapar en vacker helhet i Gunnel Götesdotters utställningsrum.

VÄSTRA TORUP. Laget från Röke Sockengille tog ledningen vid tre byars frågesport. Suverän frågeställare var elementära folkskollärare emeritus Lennart Andersson, Sösdala. Denna byakamp har pågått under många år under gemytliga former och glädje. Arrangörerna växlar mellan kamporterna Röke, Västra Torup och Hörja liksom segrarna.

Britta Andersson t v förde protokoll medan Lennart Andersson ställde frågor.

Det vara åldermannen Arne Elowson som presenterade lagen och frågeledaren Lennart Andersson med ”Vart ä vi på väg?”. Underhållningen i bygdegården gick i liknande tecken som populära TV programmet. Vart är vi på väg blev målgång i Helsingör, Warszawa, Norrköping och Peking. Varje mål hade fem delfrågor där svaren från lagen avlämnades skriftligt. Domare och poängräknare var frågeställarens fru, Britta Andersson som snabbt gav de rätta svaren samt poäng. Besökarna kunde följa resultaten på överskådlig plansch.

Från kylan ute kom vi in i värmen i Emmaljunga församlingshem. Och värmde gjorde kyrkokören också, under ledning av Mats Lunnergård. ”Vi är här för att sjunga en sång” - växelsång mellan Mats och kören, blev starten för kvällens underhållning.

Vittsjö Kyrkokör

Tema för kvällen var kompositören Roland Utbult, född och uppvuxen i Göteborgs skärgård, riksdagsman (KD), sångare mm., vars sånger går rakt in i hjärtat. Sånger varvades med önskepsalmer från åhörarna. I kören utmärkte sig Linda Holmberg, som sjöng med i alla sånger och psalmer utan att ha texten framför sig. ”Kan du alla psalmer i psalmboken utantill?” var jag tvungen att fråga. ”Nej”, sa hon, ”men det beror på hur man lär sig, och jag lär mig genom att höra. Dessutom vill jag gärna ha ögonkontakt för att förmedla sångens budskap.”

Det var c:a. 50 st. intresserade som hade hörsammat kallelsen när Telia Zitius kallat till informationsmöte i Bygdegården Verum onsd. den 28/2 angående fiberutbyggnad i byn.

Joel Wahlström höll presentationen om hur och varför det är bra med fiber, och målsättningen är att kunna börja med utbyggnaden i detta område redan till hösten 2018. Efter genomgången var det dags för oss åhörare att ställa frågor, vilket flera gjorde, därefter fanns det möjlighet att skriva på avtalet för de som så önskade. Vi var många i trakten som blev glada när kommunen sa att de skulle bygga ut fiber till samtliga kommuninvånare för samma kostnad 19 000 (+995).

Till Vasaloppets Öppna spår måndagen den 26 februari står åter Lars-eric Svensson , LES, i Berga by redo att ta sig an sitt 50:e lopp. Ska han som första skåning nå detta mål?

I bitande kyla – 27 gr står han rejält påpälsad innan starten går av stapeln strax efter kl 07.00. Som hans trogna följeslagare och support följer jag med längs vägen och ger honom extra energi med leverpastejsmörgåsar, dryck, choklad och mazariner, sen är det ju klart att han även tar del av det som ges vid de olika kontrollstationerna. Jag kunde längs vägen märka att det inte var någon trängsel precis bland publiken, dom flesta valde nog att stanna hemma på grund av kylan. Tack vare fot och handvärmare så blev det inga köldskador och inte heller blev det något fotograferat , kameran tålde inte kylan.

Igår, den 28/2, hade kommunens fibergrupp information om fibersatsningen i Vittsjö. Noterbart är att detta är den första informationen på plats i Vittsjö! Tidigare information har endast skett via post, internet eller press...

Informationen hölls i Vittsjö församlingshem och från kommunen medverkade fibersamordnare Pernilla Rydmark och informatör Helena Winter, en representant från Bredbandsbolaget/Telenor fanns även på plats. Ett 40-tal åhörare hade samlats för att delta i denna information.

Pernilla Rydmark höll en lång information om kommunens fibersatsning och meddelade att själva nergrävningen av fiberstammarna (kanalisation) ska starta vecka 11.

VITTSJÖ. Trygg i Vittsjö genomförde under tisdagskvällen årsmöte. Hela styrelsen omvaldes. Brandvärnets framtid oroade.

Nästan 40 personer fanns på Furuliden då Trygg i Vittsjö genomförde årsmöte. Sivard Strand inledde med att välkomna ett antal nya chaufförer från Emmaljunga och Verum.
I föreningens årsberättelse fanns att läsa att Trygg i Vittsjö övergripande uppgift var/ är att ”-bevaka Vittsjö med omläggande byar samt rapportera till myndigheter, fastighetsägare när något onormalt sker.” Föreningens cirka 50 chaufförer har under det gångna året väl levt upp till denna uppgift. Verksamheten kan drivas tack vare ett generöst stöd från såväl företag som privatpersoner i området.

Vittsjö/Bjärnum. Olika temadagar är ett ökande fenomen, under 2018 finns det tydligen hela (minst) 674 stycken! Den första torsdagen i mars är det 'Smålands nationaldag' - "Fössta tossdan i mass" och den firas givetvis med "tåta"....

I morgon, den första mars, är det även den internationella Krama en bibliotekarie-dagen! Känner du för att komma in och visa din uppskattning genom en kram är du varmt välkommen!

Thomas Gyllander bibliotekarie vid Vittsjö Bibliotek

VITTSJÖ. Många underjordiska jordskalv har varit kännbara i Vittsjö under flera århundraden. Numera jäser det mest Hässleholm tätort där ansvariga bedöms sitta i lekhagen med spade och grus. En gång för många år yttrade ett kommunalråd: ”Boende i Vittsjö är kända för sin upproriskhet”. Dessa uppror kan inte jämföras med jordskalv men det har skakat om. Det är förvisso sant för på den tiden kunde folk lita på kommunalråden.

Bilden visar mindre jordbävning eller större jordskalv!

Åter till jordskalv som är kända i kulturorten. Varje dag inträffar mindre jordskalv i Sverige. Det första registrerade jordskalvet inträffade den 6 (ev den 5) februari 1691. ”Det märktes en förskräcklig och här i orten en ovanlig jordbävning”. Sannolikt anges jordskalvet (jordbävningen) som ganska kraftigt. Med all säkerhet har jordskalv inträffat under tidigare år men rapporteringen och registreringen var då bristfällig.

VITTSJÖ. Ja nu är det dags igen att starta upp för vårens vävtermin i Volles vävstuga som är placerad i gamla pelarkondiset. Vi samlas där för en gemensam planering om vad vi kan tänka oss att vi vill väva. Förslagen är många och att komma fram till något som passar alla i färg och form det är inte lätt alla gånger, men hittills har det funkat bra. Sagt och gjort, vi bestämmer oss för att vi vill väva badhanddukar i våffel mönstrat med varp av oblekt bomull med inslag av oblekt lingarn.

BJÄRNUM. Från trästolar i Bygdegården fick deltagarna i MHF träff resa till Dubai andra sidan Ekvatorn. Det var kontraster från snöiga Göinge till stekhet ökensanden. Reseledare och berättare var Hässleholmsbon Thomas Johnsson som i bygdegården tog med lyssnarna till annorlunda land.

Thomas Johnson var ledare för resa till Dubai.

Thomas Johnsson gav bild av landet som en gång var ett av de fattigaste länderna. Sedan oljefickorna upptäcktes under ökensanden har landet blivit ett av de mest rikaste och välmående länderna. I dag finns osannolika byggnader i landet där befolkningen är befriade från skattebörda. Intäkterna från oljekällorna kommer även befolkningen till del. Nackdelen i detta rika land är att varken sjukersättning eller pension kommer befolkningen till godo.

VITTSJÖ, BJÄRNUM. Efter önskemål av Räddningstjänsten/ Hampus Ragnar går vi ut med information enligt nedan:

Bakgrund till utskicket är att föreningar och organisationer ibland ordnar övernattningar i loklar som vanligtvis inte är avsedda för övernattning. Exempel på sådana lokaler är idrottshallar, skolsalar, fritidshem och kyrkoförsamlingars lokaler. Man menar att de som övernattar kanske inte känner till lokalerna så bra, eller hur de skall utrymma byggnaderna om det skulle börja brinna. Byggnaderna saknar kanske dessutom brandlarm eller brandvarnare.

För större/ tydligare bild, klicka här.