Spelmansstämma i Vittsjö.

Även i år kom det cirka 50 spelmän från de södra landskapen för att delta i nionde spelmansstämman vid Raka Spåret i Vittsjö.

Musik och glädje = spelglädje genomsyrade den nionde spelmansstämman i Vittsjö. En bit före angiven starttid för spelmansstämman i Vittsjö kom de första spelmännen och snart var de närmaste parkeringsplatserna upptagna av varierande fordon. Spelmännen hanterade omkring tio olika musikinstrument, från lätthanterliga munspel till basfiol,cittra och trummor.
De första timmarna fanns orkestern på bryggan men snålblåsten påverkade inte spelglädjen.

Vittsjöjäntan Marie var sångsolist vid ett par musikstycken och intill fanns Arne Lindeberg men sin stämma. Det var inte frågan om något moraliskt stöd utan jäntan hade klarat av det ändå. Två stämmor ljuder dock bättre än en stämma!
Efter fikapausen blev det som tidigare år att mindre grupper samlades för sina framträdande. En grupp höll till i snålblåsten på bryggan där en fiolmusiker fick ta fram fingervantarna för att hålla fingrarna i lagom temperatur. En annan grupp höll till i järnvägsvagnen som var behagfullt uppvärmd och den tredje gruppen grupperade sig i godsmagasinet. Där samlades flest musiker och snart var det några danssugna som tog sig en svängom på godsmagasinets golvtiljor.
Antalet musiker var tämligen konstant. När några började troppa av kom nya musiker till.
Några notblad syntes inte till utan alla spelade efter gehör. Det räckte att någon tog ett par toner på sitt spel och genast var alla de andra med på samma meliodi.

I skrivande stund klockan 21 fortsatte musikerna att spela för varandra och för publiken och det skulle inte förvåna om musikerna håller på ytterligare någon eller några timmar. Så har det varit tidigare år! Det var skada att inte fler av ortens befolkning kom för att lyssna till denna musikfest. Det var i varje fall fler besökare än musiker!