HOVDALA. Vi samlades i den något kalla och fuktiga ladan på Hovdala, men blev snabbt uppvärmda av dagens första talare Anders Ödman som talade om årets utgrävningar på Hovdala. Han kunde konstatera att hans tidigare teorier inte blev bekräftade av årets utgrävning utan det är troligen Grubbe som låtit ta upp ” norra ingången” för att lättare kunna ta sig ut i trädgården och ej till en gårdsplan som Anders trodde tidigare.

Anders Ödman i akution

HOVDALA. Vi samlades i den något kalla och fuktiga ladan på Hovdala, men blev snabbt uppvärmda av dagens första talare Anders Ödman som talade om årets utgrävningar på Hovdala. Han kunde konstatera att hans tidigare teorier inte blev bekräftade av årets utgrävning utan det är troligen Grubbe som låtit ta upp ” norra ingången” för att lättare kunna ta sig ut i trädgården och ej till en gårdsplan som Anders trodde tidigare.

Anders Ödman i akution

Nuvarande slottet har troligen börjat användas i början på 1600-talet och tidtigare höll ”fina folket” till uppe på kullen öster om nuvarande slottet. Där har man ju bl.a. funnit lämningar av kakelugnar och blyglasfönster. Tornet och omkringliggande byggnader har nog mest tillhört gårdens ekonomidel och tornet har nog bara varit avsett som magasin och ej som ett försvarstorn eftersom det enligt militära förståsigpåare ligger dumt till och var lätt av beskjuta med t.ex. kanoner från höjderna runt omkring.

Efter en kopp värmande kaffe talade Bi Skaarup om Mad og kökener i Renässansen. Fördraget handlade framförallt om Kristian 4:s stora fest i Köpenhamn i oktober 1664.

Vi fick bl.a. reda på följande:

•    Att orangerierna kom till på slott o herresäten för att borgarna fått det ekonomiskt bättre och därför kunde börja köpa kryddor och då måste adeln vara ett snäpp värre.
•    Att Kung Kristian varje dag skulle ha 2 x 12 rätter till sina huvudmål.
•    Att det bara var män som lagade mat och kvinnorna fick sköta diskning och liknande.
•    Att denna fest nog är den dyraste som någonsin har hållits i Europa.
•    Att Kristian beställde 600.000 kräftor från Tyskland utöver det man kunde få fram i Danmark.
•    Att några rätter bara var skådebröd och egentligen bara skulle visa upp hur mycket pengar man hade.
•    Att det under 1:a delen av 1600-talet började bli vanligt med att man även hade desserter till en måltid och att sockerbagaren då dyker upp. Han var då både konstnär och kemist.

Efter lunchpausen var det dags för kursens sista föredragshållare Jan Boris-Möller.

Jan är en synnerligen god föreläsare och hans föredrag gav mig många ahaupplevelser. Livsmedelsforskningen är inte mer än 50 – 60 år gammal och tidigare gick det mer till på empirisk erfarenhet utan att man egentligen visste varför man gjorde si eller så. Uppställningen nedan använde han sedan som vägledare för sitt resonemang.
Smak, Konsistens, Åtgång, Färg, Form, Anpassning till detta kommer även Temperatur. Jan anser att man bör utgå från anpassning och ej från smak som man vanligtvis gör och jag är böjd att hålla med. Han visade även varför man gjorde pastejer i vattenbad och talade om varför man öste en stek ett större antal ggr. Givetvis för att man inte hade tillgång till en termometer som vi har idag. Han gav även ett exempel på hur lax och vitkål kunde gå från husmanskost till gourmetmat genom att man tar hänsyn till färg och form.
Vid avslutningen av kursen sa Claes Ruderstam att han under sina 25 år aldrig hört så många skratt under en föreläsning som under Jans och det stämmer säkert, men för min del var det de många ahauppleverserna som var bäst. Samtidigt vill jag passa på att tacka för en mycket bra sommarakademi med synnerligen bra föredragshållare över lag.