VITTSJÖ. Den senaste tidens inlagor om åldrandet i Vittsjö har blåst nytt liv i åldrandet gåta. Rent vilseledande var 1900-talets satsning på den ozonrika luften. Nu sedan forskningen kommit allt längre har det visat sig att ozon är helt skadligt för både människor, djur och växtlighet. Luften i Vittsjö kommer med vinden och denna vind kan ha fört med sig skadliga ämnen från länder med stora miljöfarliga utsläpp.

Tjärbrännan färdig att tändas.

Det har talats om ”Blå Zonen” utan någon vetenskapligt analys. Den bara finns där. En annan teori, inte heller denna vetenskaplig bevisad men till en del finns tallskogen i ett bälte i och intill den Blå Zonen. Kådan i tallskogen har sedan århundraden tillbaka visat sig ha en undergörande effekt. Av kådan framställdes trätjära och denna rena naturprodukt har under lång tid använts som läkemedel och medicin till både människor och djur.
I Vittsjö socken har det under tidens gång funnit omkring 30 tjärbränner eller tjärdalar. De flesta är numera gömda av naturens egen gång men en tjärdal har tagits fram vid Gundrastorpsvägen i Vittsjö och gatan dit har av naturliga skäl döpts till Tjärbrännan. På platsen finns även information om tjärbränning.
År 1979 var det tjärbränning i en gammal tjärdal i Kraxeboda med Wittsjö hembygdsförening som initiativtagare med två äldre ”tjärbrännare” som sakkunniga. Förberedelserna började dock året innan med anskaffande av tjärstubbar samt upprensning av den gamla tjärdalen.

VITTSJÖ. Den senaste tidens inlagor om åldrandet i Vittsjö har blåst nytt liv i åldrandet gåta. Rent vilseledande var 1900-talets satsning på den ozonrika luften. Nu sedan forskningen kommit allt längre har det visat sig att ozon är helt skadligt för både människor, djur och växtlighet. Luften i Vittsjö kommer med vinden och denna vind kan ha fört med sig skadliga ämnen från länder med stora miljöfarliga utsläpp.

Tjärbrännan färdig att tändas.

Det har talats om ”Blå Zonen” utan någon vetenskapligt analys. Den bara finns där. En annan teori, inte heller denna vetenskaplig bevisad men till en del finns tallskogen i ett bälte i och intill den Blå Zonen. Kådan i tallskogen har sedan århundraden tillbaka visat sig ha en undergörande effekt. Av kådan framställdes trätjära och denna rena naturprodukt har under lång tid använts som läkemedel och medicin till både människor och djur.
I Vittsjö socken har det under tidens gång funnit omkring 30 tjärbränner eller tjärdalar. De flesta är numera gömda av naturens egen gång men en tjärdal har tagits fram vid Gundrastorpsvägen i Vittsjö och gatan dit har av naturliga skäl döpts till Tjärbrännan. På platsen finns även information om tjärbränning.
År 1979 var det tjärbränning i en gammal tjärdal i Kraxeboda med Wittsjö hembygdsförening som initiativtagare med två äldre ”tjärbrännare” som sakkunniga. Förberedelserna började dock året innan med anskaffande av tjärstubbar samt upprensning av den gamla tjärdalen.

STUBBAR MED KÅDA

Tjärstubbarna kom Sten Per med sedan han funnit ett område med mycket tjära i stubbarna. Det tidsödande arbetet med att hugga isär stubbarna i lagom stora bitar, högst 25 cm långa och högst fyra centimeter i omkrets. Detta arbete utfördes av fyra- sex man hos Lars Svensson i Lehult. Högen av kluvna stubbar växte sig allt större och då högen uppskattades till 15 kubikmeter med omkring 25 000 bitar avbröts huggningen och de förädlade stubbarna fick sommartorka.
De förädlade bitarna lastade på Sten Pers tippvagn för färd mot Kraxeboda där den gamla tjärdalen hade rensats upp från kol, stybb och annan materia. Under sakkunnig ledning fylldes den gamla tjärdalen med de förädlande stubbarna som innehöll kåda. Efter gammalt manér täcktes slutligen tjärdalen och stubbarna innan det var tid för tändning.
Som dåvarande ordförande i hembygdsföreningen fick jag äran att tända tjärbrännan. Strax monterades den handdrivna fläkten i brännans övre del och ganska snart började rök bolma ut även! vid utgången där tjäran så småningom skulle rinna ut. Intresset var stort från allmänhetens sida med cirka 700 besökare och under kvällningen lade sig röken som en tät ridå över mossen. Alla tänkbara försiktighetsåtgärder hade vidtagits. En tankvagn med vatten fanns på plats samt dåtidens tunga och otympliga mobil telefon. I fall om att! Visserligen var brandrisken minimal men allt kunde hända. Men inget oplanerat inträffade.
Tjärbrännan behövde passning dygnet runt. Dels skulle fläkten vara i gång utan avbrott och dels skulle materian i brännan klubbas ner så att inte öppen eld uppstod. Efter hand skulle också fläkten flyttas för att hålla sig intill härden. Minst en man fanns ständigt på plats för att täta om en rökpelare visade sig.

VAK I 52 TIMMAR

Efter 52 timmar oavbruten bränning kunde denna avslutas vid middagstid på söndagen. Träkolet togs tillvara för användas till korvgrillning men kvaliteten var inte den bästa för detta ändamål. Ur brännan utvanns 350 liter äkta trätjära med tillsats av vatten, terpentin och andra ingredienser. Tjärvattnet som kom tillsammans med trätjäran skulle vara tämligen hälsobringande och några smakade på. För min del var det ingen direkt smaklig dryck men den skulle vara hälsosam som impregneringsmedel i kroppen! Om det sen räknas in all den hälsobringande tjärrök som andades in under många timmar borde vara grunden för ett långt och hälsosamt leverne!
Trätjära har sedan flera hundra år tillbaka använts som impregneringsmedel till hus och redskap. Många så kallade ”kloka gubbar” använde trätjära som medicin, utspädd med andra naturprodukter. Jag är övertygad om att naturens eget medicinförråd att tallkåda och trätjära är en orsak till hög ålder. Det är dock inte vetenskapligt bevisas men påståendet gäller tills någon bevisar motsatsen!

Tänt var det här! Röken hade till en början svårt att finna rätt väg.

Linda? Var intresserad att hålla fläkten igång jämn tillströmning av luft.

Det svarta guldet i rinnande substans samlas i en hink.