Snapphanar - terrorister eller frihetskämpar?

Kan striden mellan snapphanar och svenskar få ett slut på lördag? Snapphanarnas försvarare har bjudit in till en verbal drabbning med några Lundahistoriker den 25 april klockan 13.00. Skyrupsgården sydväst om Finjasjön blir slagfält.
Staffan Örneskans ringer upp mig och berättar om vad som skall ske.
- Det finns förutsättningar för en intressant drabbning, säger Staffan Örneskog från Bjärnum, som är en av initiativtagarna till utmaningen. Det är fri entré och det finns möjlighet att äta en god lunch för blott en hundralapp innan ordväxlingarna startar.

Bilden. Snapphanebygden brinner! Men vilken är orsaken? Har någon satt igång en mordbrand? Tolkningarna kan bli olika. I det här fallet är det en värmande Majbrasa på Skansen i Vittsjö år 2007. Hur skall vi tolka Snapphanarnas uppror?

Jag frågar Staffan om det övergripande temat för debatten?

- Det handlar om 1600-talet och Snapphanetiden, säger han. Var försvenskningen av Skåne grym och omänsklig? Bygger historien på skrönor? Var det etnisk rensning? Gör man politik av historien? Vem äger rätt till historien? Ja, frågorna är många, menar Staffan. För första gången bryts de olika åsikterna i ett större sammanhang. Lundahistorikerna presenterar den nya synen på 1600-talet som de arbetat fram under de senaste 10 åren.

Staffan skickar sedan mig ett mail där han utförligare beskriver arrangemanget:

Lundapanelen
Professor Harald Gustafsson refererar till "När Östdanmark blev Sydsverige" och "Ett europeiskt perspektiv", Docent Hanne Sanders, chef för institutet för Danmarksstudier vid Lunds universitet: "Efter Roskildefreden". "Skånelandskapen och Sverige i krig och fred" samt Universitetslektor Jens Lerbom: "Kritiska besök i Snapphaneland."

Hanne Sanders skriver i sin senaste bok bl.a. "Syftet med denna bok är att presentera en annan berättelse om vad som skedde i Skånelandskapen i samband med och efter Roskildefreden." Hon vänder sig bl.a. mot den traditionella beskrivningen av försvenskningsprocessen, som något som sker där det nationella och livet i ensartade stater är viktiga för människor. Snapphanarnas betydelse tonas ner. Hon vänder sig också mot synen på att Öresund under 1600-talet blev en järnridå mellan Sverige och Danmark.

"Krigsåren var viktiga säger hon, men det egentliga integrationsarbetet skedde under fredstid". Hanne Sanders och de andra Lundaforskarna beskriver sin syn på 1600-talet som en radikalt annorlunda berättelse.

Oppontenterna
Författare, som i varierande omfattning är kritiska till Lundaforskarnas nya syn på 1600-talet kommer att ställa frågor och diskutera.

Dessa har alla skrivit böcker om 1600-talet och Snapphanetiden. Personerna är Ingvar Bengtsson, tidigare TV-chef, som 2008 gav ut boken: "Kapet av Skåne. Det är enligt historikern Hans Villius en bred, balanserad och spännande skildring av Skånes turbulenta 1600-tal. Sixten Svensson, känd bl.a. som "El-Sixten" för sitt engagemang för bygden efter stormen Gudrun, har bl.a. skrivit boken "Sanningen om Snapphanelögnen". Från sitt hem i Kylen i Osby på gränsen till Småland är han fast rotad i Snapphanebygden.

Thor Flensmark äger Monitorförlaget i Kristianstad och har tillsammans med historieläraren Björn Güllich i Helsingborg, förra året gett ut en bok om 1600-talet och Snapphanetiden. Anders Ödman bördig från Vittsjö är docent i medeltidsarkeologi vid Lunds universitet och mycket kunnig i 1600-talets- och Snapphanetidens historia.
Per Ragnarsson, Oxie har senast varit förvaltningschef i Malmö och är en engagerad, kunnig och duktig debattör i Göingebygdens historia. Han har också gett ut en bok om 1600 talet och Snapphanetiden.

Kim Hazelius från Hanaskog gav 2006 ut boken "De kallades Snapphanar" med förord av den kände historieprofessorn Dick Harrison i Lund.

Fri entré
Konferensen och debatten är öppen för alla och det är fri entré.
Fröet till konferens och debatten är det arbete som genom föredrag och studier bedrivits i projektet BO i BY som är samarbete mellan Finja pastorat i Hässleholms kommun, Länsstyrelsen och Medborgarskolan. Syftet är att skapa gemenskap och driva aktiviteter i de små församlingarna och byarna Hörja, Matteröd och Västra Torup.
Konferensen börjar kl.13.00, men redan från kl. 11.30 finns det möjlighet att äta lunch på Skyrupsgården till ett pris av 100: -