13-15-åriga flickor säljs till bordeller i Indien för kanske 350 kronor! Är det flickornas egen vilja? Knappast! Vad kan vi göra för att motverka detta? LIONS i Halland, Småland och norra Skåne har byggt en skola för 100 flickor som istället för att bli trafficing-offer får fri gymnasieutbildning

I mars månad invigdes skolan i Nepal i närvaro av 17 representanter för LIONS och förra helgen träffades 15 av oss i Vittsjö för att utvärdera skolan och utbildningen. Lions har samlat in cirka 900.000 kronor och byggt upp en väl fungerande skola med 48 sängplatser för långväga elever, lektionssalar för teorilektioner, eget skolkök, mönster- och tillskärningslokal samt rum för sömnad. Med hjälp av såväl toppmoderna symaskiner som är datastyrda och enkla fottrampade symaskiner får flickorna en sådan utbildning att de efter 2-3 års utbildningen antingen kan starta ett eget litet företag eller får arbete som sömmerskor i en nepalesisk konfektionsfabrik. Flickorna och skolan får fortsatt stöd av faddrar i Sverige.
Från projektledarna och fadderhandläggare fick vi bland annat veta att höstterminen har startat, byn och skolan inte drabbats av översvämningar och att skolan skall vara självförsörjande inom 3 år.
Under lördagkvällen åt vi en utmärkt middag på Munskänken i Vittsjö. Kocken hade tillagat "Chicken  Odari"  (byn där skolan ligger heter just Odari) med en massa goda tillbehör. Alla var överens om att detta "smakade nepal-esiskt", dvs kryddigt och gott. Under efter-middagen vandrade vi i Gustaf II Adolfs förskräckande spår här i Vittsjö och avslutade vid den storsvenska minnesstenen vid Skansen. Efter den goda middagen tittade vi på färska bilder från Nepal liksom bilder från vår vårresa i Nepal.
Tidigt på söndagsmorgonen åkte vi till Trädhuset på Hovdalafältet där Mona
Olsson guidade oss i boktoppshöjd. Bygget är verkligen spännande. Vi fortsatte sedan till Hovdala Slott där Peter Alf på ett mycket engagerat och kunnigt sätt gav oss nya kunskaper och ett perspektiv på vårt nuvarande trygga liv i Göingebygden, Småland och Blekinge där vi har våra bopålar. Efter en liten fotpromenad kom vi fram till Svantes torp från 1806 där vi utomhus åt några "korv, bröd och senap". 
-Konstigt att korv alltid smakar bäst utomhus, sade projektledaren Åke Björkman.
Innan vi skildes åt så drack vi en kopp kaffe och smakade en god fruktkaka i Vittsjö.
- Nästa gång ses vi på Visningsö och då vet vi mycket mera om utbildningen vid skolan, sade Karl-Emil Janzon från Gränna-klubben när vi tog farväl av varandra.
I november besöker en av initiativ-tagarna åter skolan i Nepal. Vi väntar nu på att få emailadresserna till våra fadderflickor. Lions Club i Vittsjö-Bjärnum har skänkt en bärbar dator som kan användas för kommunikation mellan Sverige och Nepal.