Stolt morfar
Morgonen den 17/12 klagade hon på att hon fått springa på toa flera gånger i timmen, och att hon hade mensvärk *ler* .Jag sa att Emma lilla, det är nog dags nu...
Nåväl när det var 7 minuter mellan värkarna ringde hon förlossningen och ville in, men se det ville inte de. De tyckte hon skulle vänta, och snäll flicka som hon är så väntade hon.
Hon gick upp och duschade direkt efter att ha lagt på telefonen, men tre minuter senare kom hon ner igen och sa att NU blöder jag lite, NU SKA jag in. Sagt och gjort......
NU ringde hon igen och blev tillsagd att VÄNTA lite till, du är förstföderska så det kommer ta TID. Men NU var Emma bestämd och sa att hon kommer in NU!!!Jag såg till att hon fick med sin väska och kom ut i bilen. Emma ringde sin väninna, som beklagade att hon INTE kunde följa med in, så vi ringde Emmas syster Ida som bor i Tyringe och HON ville med!!!
Så kom vi iväg, körde igenom Bjärnum varpå Emma hov upp sin röst: "PAPPA, jag glömde min börs med idkortet. Du måste vända så jag får med detta!" Jag suckade och vände, kom hem och sprang in och hämtade börsen, så ringde Emmas telefon, NU kunde plötsligt väninnan följa med, så hon fick order att genast gå ut och ställa sig vid vägen så vi slapp vänta.
Vi stannade snabbt till i Bjärnum där hon stod, och drog iväg. Jag såg att Emma hade det ganska jobbigt och frågade henne om vi inte skulle köra direkt till Kristianstad, men NEJ, IDA skulle med, så det var bara att köra till Tyringe!!
När vi närmade oss så ringde jag upp o sa att hon skulle komma ut och vara färdig att köra, så när vi kom fram parkerade vi intill deras bil och Emma steg ut pustande och flåsande som ett ånglok.
Ida stod där leende och frågade hur det var med Emma? Emma svarade: "Öppna bildörren så vi kan komma iväg!!!"
Då visade Ida upp en papperskasse och sade att titta här! Här är filtar och handdukar mm så skulle du föda i bilen så fixar JAG det, Emma verkade inte uppskatta detta och sa ÖPPNA nu, varpå Ida sa att jaja, men jag har nyckeln därinne och gick i vanligt takt in och kom ut igen, låste upp och Emma kom in.
NU fick hon fart och så snart de kom ut på stora vägen så trampade hon ner gasen och låg på stadiga 140, satt och småsvor åt bilister som inte släppte förbi henne, men de kom fram till Kristianstad och kom in på förlossningen kl 11.10, NU var Emma i full gång, pustade och frustade. Barnmorskan tittade till henne och sedan blev det full fart. Emma var redan fullt öppen och det blev rena kalabaliken, snart var barnet fött, inte hann de med lustgas eller någon bedövning. Kl 11.40 var barnet fött, vägde 3515gr och var 48cm lång.
NU läste de journalen och ojdå, de skulle visst tagit blodprov på navelsträngen men denna tillsammans med moderkakan var redan snabbfryst, så det var försent
Men detta löser sig ändå med blodprov direkt från barnet vid senare tillfälle.
Emma var nöjd och glad, förklarade att nu var hon mogen att ÅKA HEM, inte ett dugg tagen av den snabba förlossningen. De var inte så pigga på detta, men kunde inte tvinga henne så jag fick åka in och hämta henne på kvällen med förhållningsregel att titta till henne osv sedan skulle hon komma in igen på onsdagen för viktkontroll med mera av barnet.
Allt har varit bra och Emma är en underbar mamma, det har inte varit några som helst problem med det vackra barnet eller henne.
Än så länge bor Emma hemma hos oss, men den 1 januari flyttar hon in i en egen lägenhet och hennes vuxna liv har börjat med en rivstart.
Barnets namn blev Benjamin Sniper Zakarias, mellannamnet Sniper var visst för att hedra Morfar *stolt*.