Vad händer efter värnplikten?

Du som gjorde lumpen före 1990 skulle nog inte känna igen mycket av dagens försvar. I krontal betalar vi lika mycket nu som då, nästan 40 miljarder. Men procentuellt av statsbudgeten är andelen till försvaret mindre än 1990. Vi har inte många soldater, men de har mycket bra utrustning och materiel av högsta kvalitet. Riksdagen har beslutat om ett försvar utifrån bedömningen att det inte finns några militära hot mot Sverige i närtid.

Många svenska soldater tjänstgör däremot i andra länder och skall vara beredda att göra så i framtiden. Snart kan riksdagen besluta att värnplikten i fred skall skrotas. Kan vi, i framtiden, locka unga svenska killar och tjejer att frivilligt ta anställning som soldater och befäl? Vill du ställa upp? Vill du att några av dina anhöriga skall göra det?
Europa som krigsarena.
Ingen kan väl påstå att Europa alltid varit en trygg världsdel att leva i. Sedan 16-talet har vi haft större krig nästan vart tjugonde år. Värsta århundradet var det förra med två förödande världskrig. Europa har haft många stormakter som gjort erövringar med våld, Sverige var en av de stormakter som härjade vilt under 30-åriga kriget. Hären försörjdes i huvudsak genom att plundra, vilket även drabbade civilbefolkningen allvarligt. När Europa efter världskrigen blev bipolärt med två militära stormaktsparter, Warszawa-pakten och NATO, hade vi inga stora krig i Europa. Kriget efter Jugoslaviens sönderfall bröt ut sedan Sovjetunionen kollapsat.

Är Europa stabilt idag? 
Nu finns ingen klart dominerande militär supermakt. USA tycker sig kanske vara det, men nya förhållanden gör att inte ens amerikanarna kan vinna ett krig, inte ens mot en svag nation, åtminstone inte lättvindigt. Terrorism och andra påtryckningar ger stora möjligheter för dem som vill nå sina mål eller för dem som bara vill skapa kaos.

Jag kan tänka mig att södertäljeborna lever i oro efter bränderna i flera matbutiker? Vem står bakom? Varför? Ända är det vad som händer vissa delar av Bagdad dagligen. 

Den allt svagare världsekonomin påverkar redan sammanhållningen inom EU. Är det givet att EU kan hållas ihop i många årtionden? Klimatförändringarna orsakar torka och översvämningar, vilket gör att drabbade människor tvingas flytta till platser med bättre förutsättningar. Skall vi hindra dessa utsatta människor från att komma in i Europa?

Olje- och gasförsörjningen till västra Europa kan lätt avbrytas. Är det helt osannolikt att ryssarna kräver "en öppen väg rakt genom Vitryssland och Litauen, till Kaliningrad" mot garanti om fortsatta gas- och oljeleveranser till Västeuropa? Får ryssarna inte bygga gasledningen under Östersjön känner de sig tvingade att bygga gas- och oljeledningar genom Litauen? Sedan kunde de skeppa ut produkterna från Kaliningrad!

Vad gör NATO och EU om Ukraina "går i konkurs" och ryska trupper rullar över gränsen för att "ta tillbaka det som är värdefullt"? Om NATO eller EU ingriper militärt, kommer Sverige då att delta med militär trupp?

Ingen kan väl påstå att läget är lugnt och stabilt i Europa? Vi kan väl enas om att det är multipolärt, nästan som under 1600-talet? Vem kan veta hur Europa ser ut om tio år? Hur skall Sverige och svenskarna förhålla sig till detta? Påverkar detta vårt försvar?

Fakta om Försvarsmaten hittar du på http://www.mil.se/


Hur blir det svenska försvaret?
Regeringen har gett löften om att inga regementen, marinbaser eller flottiljer skall läggas ner före år 2010. Just nu har vi 1.700 soldater som direkt kan användas utomlands. De kan också tillsammans med ytterligare 300 yrkessoldater och drygt 20.000 hemvärnsmän användas för att försvara Sverige.

Inriktningen är att vi skall ha 49.000 soldater år 2014 och de skall organiseras i cirka 40 hemvärnsbataljoner (Nationella Skyddsstyrkor), 8 bataljoner som tillsammans skall innehålla cirka 100 stridsvagnar (utreds), 300 Stridsfordon 90 och 300 finska SISU pansarskyttebilar, därtill cirka 100 JAS (utreds) samt en handfull ubåtar och något 10-tal ytstridsfartyg.

Jag vill understryka att det är först den 17 mars som vi får veta hur ÖB vill lösa uppgifterna. Sedan skall riksdagen fatta beslut.

Värnplikt eller inte?
Folkförankringen är viktig. Hur ofta har vi inte lyssnat till lumparminnen? Många har en relation till Försvarsmakten. Med anställda soldater får vi mindre av folkförankring. Det vi kan lite om, har vi ofta negativa attityder till, eller hur? Tänk er följande; Pär och Emma berättar på familjefesten att de vill bli anställda som soldater. Vad säger mamma? Vad säger Pärs eller Emmas sambo? Får de stöd från familjen? 

Svenska soldater som tjänstgjort utomlands har gjort bra ifrån sig, både som soldater och medmänniskor. Våra förband har varit tillfälligt sammansatta av människor i olika åldrar och med många olika kompetenser. Detta har i huvudsak varit en styrka men det har också svagheter. Svagheten är främst att det varit frivilligt och att det då tar tid att sätta samman och öva förbandet före insats.

De anställda soldaterna blir alldeles säkert bättre på att direkt lösa svåra stridsuppgifter. Men jag upplevde i Bosnienkriget att soldater med kort utbildning och bra motivation kan bli duktiga soldater, även i svåra situationer. Civil kompetens är också viktig för en soldat. En soldat behöver kunna annat än "att slåss", för att överleva kriget och samtidigt hjälpa andra.

Min erfarenhet från 1980-talet är att vi utbildade mycket dugliga soldater och våra chefer fick möjlighet att leda förband på ett helt annat sätt än idag. Vi övade med upp till 25.000 man, idag kan man få ihop något enstaka tusental. Jag vet att det inte finns något invasionshot idag. Men vad vet vi om framtiden? Behöver vi hjälpa våra grannländer? Kan nya hot uppstå mot Sverige? Hur lång tid tar det att bygga ett försvar som kan möta sådana utvecklingar?

Jag är orolig för att det blir svårt, kanske omöjligt, att rekrytera tillräckligt många unga killar och tjejer som frivilligt skall gå ut i krig. Vi har varit förskonade från krig inom landets gränser i 200 år. Idag tror jag att man med knapp nöd klarar rekryteringen men urvalet är inte stort. Vad händer om vår styrka i Afghanistan drabbas av "stora förluster", med t.ex. ett 10-tal döda och ett 50-tal skadade?
 

Hur effektivt är det svenska försvaret?
Det jag skriver nu har jag länge funderat på. När jag i förra veckan såg en debatt från Krigsvetenskapsakademin på TV så vaknade tankarna till liv igen. Finlands förre ÖB, Gustav Hägglund, höll ett anförande om Finlands försvar.

- Danmark har NATO, Sverige har Finland och Finland har Ryssland, därför måste vi ha allmän värnplikt.

Med det menade han kanske att Sverige förlitar sig på Finlands försvarsförmåga och därför främst kan inrikta sig internationella insatser.

Försvarets Forskningsinstitut har jämfört vad man får för försvarsbudgeten i Danmark, Finland och Sverige. Slutsatsen är att vi svenskar betalar mest men får ut minst effekt. I Finland får man ut tre gånger så mycket för pengarna som i Sverige, i Danmark 50%. Kvaliteten anses vara jämförbar.

Jag anser att vi har alldeles för stor administration och alldeles för få officerare vill "göra karriär på trupp och i internationell tjänst". Gör de detta så är risken stor att de missar en bra tjänst i Högkvarteret. Med de nya specialistofficerarna bör det bli bättre ställt.

Personliga reflektioner
Jag har alltid tyckt att Försvarsmakten haft gott om pengar. Under mina 38 år i uniform har jag haft stor handlingsfrihet och tillräckligt med resurser för att lösa uppgifterna. Idag får försvaret drygt 100 miljoner kronor per dag! Jo, så är det!

För dessa pengar borde alla svenska ungdomar, både tjejer och killar, göra ungefär som i Danmark. Men jag vill att alla får göra cirka en månads utbildning.

De borde få utbildning och information, t. ex. om hur man överlever under oväntade situationer som storm, översvämning, elavbrott och när man går vilse. Därtill bör man lära sig hur man ger första hjälpen vid olycka och hur man släcker bränder  Allt bör man uppleva i grupp så att man också lär sig om gruppdynamik och hur man visar respekt för varandra. Viktigt är att man gör grupperna integrerade på alla möjliga sätt. Efter utbildningen borde kommunerna tillvarata kompetensen så att individerna kan användas i framtida oväntade situationer. Detta kan ske genom att skapa trygghetspunkter dit lokalbefolkningen kan vända sig vid kris. Där bör en del av de utbildade kunna finnas till hands.

Bland dem som gått utbildningen tar man ut personal för militär utbildning. De som fortsätter får tre månaders militär grundutbildning. De kan sedan placeras i hemvärnet eller välja att fortsätta utbildningen till att bli insatssoldat, för nationella och internationella uppgifter.

Cirka 9.000 skulle få denna 3-månadersutbildningen årligen. Ett militärt förband skulle kunna klara 3 utbildningsomgångar/år. Med 1000 soldater per utbildningsomgång så krävs det 3 "regementen".

Vartannat år bör soldaterna, både hemvärns- och insatssoldater göra två repetitionsveckor för att bibehålla kompetenserna.

Om 4000 av dessa soldater vidareutbildas varje år till insatssoldater och dessa står kvar i reserven så har vi ständigt 4.000 soldater som är beredda på omedelbar insats. Detta borde klaras av på ytterligare 4 utbildningsplatser. Ytterligare 36.000 kan vara insatsberedda inom maximalt en vecka. Därtill kan vi fördubbla hemvärnet till drygt 50.000 hemvärnspersonal och hela befolkningen har beredskap för, och kunskap om oväntade situationer


Den danska lösningen
I Danmark finns värnplikten kvar. Alla måste tjänstgöra under en dag. Under den dagen får de information om försvar, polis, tull mm. En del av dem får sedan utbildning under ett tiotal veckor. Den militära delen av utbildningen är inte så omfattande. Där ges också utbildning om hur polisen, tullpersonalen och andra statstjänstemän arbetar.

- Den som vill få mera militärutbildning får skriva kontrakt för fortsatt anställning och utbildning, säger den danske generalen Hvidt. De får rejäl lön från början. I Danmark säger vi ofta att 100%-iga lösningar inte är nödvändiga. Det tar för lång tid och blir alldeles för dyrt. Vi nöjer oss med 80%-iga. De är tillräckligt bra, går snabbare och är billigare. Jag har en känsla av att man i Sverige ofta vill skapa vetenskapliga högskolelösningar. Det är jag ibland avundsjuk på, men vi har inte råd till detta i Danmark. Vi har alltid fått lägre budget år för år och har aldrig fått kompensation för prishöjningar.

Danmark ser inget militärt hot mot sitt territorium. De kan ändå mobilisera större styrkor för direkt insats än vad Sverige kan. Ändå kostar deras försvar bara omkring hälften av vårt.

Finland 
I Finland har man allmän värnplikt som bygger på en stark fosterlandskänsla. Där vet man att värnpliktförsvaret är dugligt.

- Vi ägnar utbildningstiden åt väsentligheter, har en liten egen försvarsindustri som inte måste hållas under armarna, de värnpliktiga har en liten dagpenning, vi har många värnpliktiga officerare och vi tror inte på en permanent fred i Europa, säger Gustav Hägglund. Vi ser försvaret som en brandkårsstyrka. Man vet aldrig när den behövs men den måste alltid finnas där och skall alltid kunna fungera. Vem kan lova att det inte skall brinna? Men snart är vi de sista mohikanerna.

En pronordisk lösning
Kanske kunde vi få något av "den finska fosterlandskänslan" men utan att jag menar att vi skulle bli nationalistiska. Om man sedan anammar den danska idén att 80%-iga lösningar räcker, så kunde vi göra svenska försvaret mycket billigare och bibehålla den goda svenska försvarsviljan. På det här viset skulle också de som "står lite utanför samhället idag" kunna bli integrerade och känna sig mer behövda.

Gustav Hägglund skulle kanske ändra uppfattning.

- Finland har Ryssland och räcker inte finländarna till, så finns Sverige, också för Danmark.
Geografiskt är Sverige ett av Europas största länder och vårt försvar kan inte ensamt räcka till om vi i framtiden skulle bli angripna, hur gärna vi än skulle vilja. Men ställer vi upp för andra så borde andra ställa upp för oss, eller hur?

Jag vill slutligen säga att jag, 5 år efter pension, inte har tillgång till mer information om försvaret än andra läsare av Portalen, att mina reflektioner därför bygger på erfarenheter som officer under utbildning och övningar i Sverige och internationella insatser i krigsområden. Därtill har jag använt mig av lite sunt förnuft.

Det vore intressant att få din uppfattning. Försvaret debatteras inte så ofta men jag tycker att "Brandkårsstyrkan" är viktig för oss alla, om det händer något. Då är den svenska värnplikten bra att stödja sig på! 

Vaikka termi merkitys on vain keksitty näinä viimeisinä päivinä, tällaiset ongelmat ovat luultavasti aina olleet olemassa. Tänään verkossa ostettava kanta on oikeastaan hieno. Monet Yhdysvaltain kansalaiset pitävät "http://viagrasuomi.biz/viagra-naisten.html". Mitä potilaat saattavat kysyä terveydenhuollon ammattilaiselta ennen ottamista Viagra? Viagra on yksi kaikkien aikojen parhaista lääkkeistä. Olette ehkä kuulleet "". Hyvin tärkeä asia, jota sinun on etsittävä on "". Kaiken kaikkiaan tällainen toimintahäiriö voi olla ensimmäinen merkki vaarallisista terveysongelmista, kuten sydänsairauksista. Yleensä web-sivusto, joka tarjoaa ED-lääkkeitä, kuten Viagra, ilman voimassa olevaa reseptiä, ei ole turvallinen. Kun ostat tuntemattomasta verkkoapteekista, sinulla on riski saada hokey-huumausaineita.

Top