Nyligen blev jag diagnostiserad för ANN (Åldersbetingad Nedsättning av Närminnet). Så här visar sig symtomen:
Jag bestämde mig för att tvätta bilen. När jag började gå mot garaget upptäckte jag posten på hallbordet. Jag borde nog gå igenom posten innan jag tvättar bilen. Därför lade bilnycklarna på bordet, lade reklamen i papperskorgen, som var full. Jag lade därför tillbaka räkningarna på bordet och beslöt mig för att tömma korgen först.

Nyligen blev jag diagnostiserad för ANN (Åldersbetingad Nedsättning av Närminnet). Så här visar sig symtomen:
Jag bestämde mig för att tvätta bilen. När jag började gå mot garaget upptäckte jag posten på hallbordet. Jag borde nog gå igenom posten innan jag tvättar bilen. Därför lade bilnycklarna på bordet, lade reklamen i papperskorgen, som var full. Jag lade därför tillbaka räkningarna på bordet och beslöt mig för att tömma korgen först.

Eftersom jag går förbi postlådan på vägen för att tömma papperskorgen, kan jag lika väl betala räkningarna innan jag går. Mitt checkhäfte ligger på bordet, men det finns bara en check kvar. Mina extra checkar ligger på kontoret, så jag går in dit och finner där en flaska juice, som jag börjat dricka från.
Jag letar efter de extra checkarna men det är nog bäst att jag ställer undan juicen så att jag inte spiller ut den över skrivbordet. Den bör dessutom ställas in i kylen. På väg till köket fångar min blick en vas med blommor som står på bänken. Blommorna behöver vatten. Jag ställer ifrån mig juicen på bordet och ser då mina läsglasögon, som jag letat efter hela morgonen. De ligger på bänken. Det är bäst att jag lägger tillbaka dem på mitt skrivbord, men först skall jag vattna blommorna. Jag lägger ifrån mig glasögonen på diskbänken och fyller en vattenkanna med vatten, då jag plötsligt får syn på fjärrkontrollen till TV:n. Någon har lagt den på köksbordet. Ikväll när vi skall se på TV så kommer vi att leta efter fjärrkontrollen, men ingen kommer då ihåg att den ligger på köksbordet. Jag borde lägga tillbaka den, men först skall jag vattna blommorna. Jag häller lite vatten på blommorna, men det mesta hamnar på golvet.
Jag lägger tillbaka fjärrkontrollen på bordet och går för och hämta lite papper att torka upp vattnet med. Därefter går jag tillbaka till hallen för att försöka komma ihåg vad det var jag planerade att göra.
Vid dagens slut är bilen fortfarande inte tvättad, räkningarna är inte betalade, det står en flaska med varm juice på bänken, blommorna är inte vattnade, fortfarande är det bara en check i checkhäftet, jag kan inte hitta fjärrkontrollen, jag kan inte heller hitta mina glasögon och jag har ingen aning om var bilnycklarna blivit av.

Jag försöker förstå varför ingenting har blivit gjort idag. Det är förbluffande för jag vet att jag varit upptagen hela dagen och är helt färdig. Jag är också medveten om att detta kan vara ett allvarligt problem, och jag skall söka hjälp för det. Men först skall jag bara kolla min e-post.

Saxad ur tidskriften ”Skåneveteranen”.