Vietnam - ett globalt perspektiv
En viktig del av mitt dagliga arbete på ambassaden var bevakning och rapportering av den politiska och ekonomiska utvecklingen i Vietnam. Såväl den inhemska situationen som Vietnams relationer med omvärlden ingick i detta.

Bilden. Mopeder och bilar dominerar på gator och vägar idag. Annat var det förr då nästan alla cyklade.

I Vietnam är fortfarande tillträdet till världshandels-organisationen World Trade Organization (WTO) under början av 2007 en aktuell fråga, ett återkommande tema är diskussioner kring de åtaganden som medlemskapet innebär och som Vietnam fortfarande arbetar på att implementera. WTO har i dagsläget blivit låst i ett dödläge som lamslagit organisationens verksamhet. Denna utveckling kan, enligt mig, inte förstås utan en närmare granskning av maktbalansen inom WTO. U-ländernas sammanlagda maktposition har förbättrats markant och fått mer kännbar slagkraft genom upprättandet av en ny koalition för u-länder 2003, kallad G-20. Denna förändring av maktbalansen innebar att EU och USA tvingades ta större hänsyn till de koalitionsanslutna u-ländernas önskemål och krav. Dessa parters i dagsläget oförenliga intressen kombinerat med de förändringar i maktbalansen som uppstått sedan 2003 utgör enligt mig bakgrunden till WTO:s ansträngda situation idag. Sett ur detta perspektiv blir det lätt att förstå att Vietnam i dagsläget eftersträvar bilaterala handelsavtal medan WTO-arbetet fått hamna i bakgrunden.

Kulturkrockar och förhandlingar
Möten och förhandlingar med vietnamesiska politiska aktörer var en vanligt förekommande aktivitet. I samband med dessa möten slogs jag av hur svenska aktörer och vietnamesiska aktörer uppträder tämligen annorlunda, har olika tillvägagångssätt och hur kulturella aspekter får genomslag även i strikt formella sammanhang.
 
Bilden. Maten utgörs ofta av många små rätter. Ris, nudlar och "havets frukter" dominerar. Det vietnamesiska köket har gott rykte men är också inspirerat av kinesiska och franska traditioner.

Exempelvis så lärde jag mig snabbt vikten av att överlämna visitkortet lätt bugande med tvåhandsfattning, att placera mig på rätt sida i bilen när jag åkte tillsammans med kollegor så att vietnamesisk mottagande personal direkt kunde se vem som hade högst rang och när det är lämpligt att skaka hand med bägge händerna. I dylika sammanhang är det viktigt att inte falla i en fördomsfälla och börja generalisera på lösa grunder. Samtidigt är det viktigt att förstå att olika aktörers modus operandi skiljer sig åt, i vissa fall markant, och att utan tillbörligt hänsynstagande till detta kommer problem och missförstånd att uppstå. Det faktum att många vietnameser, även på högre positioner, har knapphändiga kunskaper i engelska och begränsad erfarenhet av kulturella kontexter utanför Asien bidrar ytterligare till detta.

Policy och prestige
Att förstå det vietnamesiska samhället var för mig en utmaning. Till skillnad från de demokratier jag är mer van att vistas i så är det vietnamesiska samhället mycket slutet och maktfördelningen svår att tyda.
 
Bilden. Man imponeras av hur så många mopedister kan hålla tungan rätt i mun. Trafiken i en gatukorsning flyter ofta så smidigt att förarna inte behöver sätta ner foten.

Intrycket jag fick var att det förekom en hel del rivalitet mellan falanger i regeringen (då främst konservativa kontra reformister) och mellan statliga organisationer. De politiska farhågor om risken för ett maktskifte som uttrycktes i samband med den alltmer ansträngda ekonomiska situationen kunde också analyseras utifrån detta perspektiv. Den styrande reformvänliga falangens legitimitet var helt avhängig av dess prestige, vilket i sin tur baserades på dess förmåga att producera ekonomiska resultat. En alltför ansträngd ekonomisk situation skulle kunna underminera denna legitimitet och framtvinga ett maktskifte som hade gynnat de konservativa elementen inom de styrande kretsarna.

Nationalstatens begränsningar
I vardagslivet i Vietnam är offentliga institutioner, med undantag för säkerhetsapparaten, tämligen frånvarande. Den överväldigande majoriteten av alla transaktioner, inklusive löneutbetalningar, sker exempelvis kontant. Motståndet mot att betala skatt föreföll för mig vara förvånansvärt starkt.
Människor jag talade med fick det att framstå som att beskattning närmast var en form av stöld. Detta fick sedermera sin förklaring; motståndet mot att betala skatt tycks vara grundat i uppfattningen att dessa pengar oundvikligen kommer att hamna i privat ägo. När jag sedan personligen blev indragen i en härva som involverade säkerhetspolisen, skatteflykt och mutor blev det uppenbart hur genomsyrat samhället är av misstänksamhet och korruption. I mitt fall visade det sig att min hyresvärd genom diverse manövrer försökte dölja att jag var hyresgäst för att på så vis undvika beskattning. Säkerhetspolisen anade dock ugglor i mossen, sannolikt genom en lokal civil informatör,. De gjorde inte mindre än fyra hembesök hos mig i syfte att utfråga mig om detta. I slutändan fick jag indikationer om att säkerhetspoliserna sannolikt använt informationen till att pressa hyresvärden på mutor istället för att rapportera det vidare.

Sammanfattning
Under min praktik i Vietnam hade jag stor nytta av många olika statsvetenskapliga teorier från min utbildning. Att arbeta i ett land som på många sätt är mycket annorlunda var en ny form av utmaning.
 
Bilden. Hanoi består av en stadskärna kring vilken det ligger ett oändligt antal små byar utan höghus. Byarna har efter hand vuxit samman till en stad med mycket stor yta. Fortfarande kan man i Hanoi se företeelser som påminner om det man ser på landsbygden.

Att dessa teorier även i en så främmande kontext var användbara visar tydligt på att utbildningen vid institutionen är mångsidig och varierad. Överlag är jag mycket nöjd med såväl praktiken som med de förkunskaper jag fått via institutionen. Tillämpningen av teoretiska kunskaper var en välkommen form av omväxling."

Bildtexterna är skrivna av Bo Sigeback utifrån egna upplevelser i Vietnam.