Gråsparv
Gråsparv (Passer domesticus) är en fågel som tillhör familjen sparvfinkar.
Gråsparven uppträder i större delen av Sverige, utom i fjälltrakterna. Den var tidigare mer vanligt förekommande men efter att jordbruksarealerna minskat i Sverige under senare delen av 1900-talet har gråsparvens antal gått ner, men uppgår ändå till ungefär 1 miljon individer.
När ungarna kläckts värms de av båda föräldrarna och utfodras till en början framför allt med sönderdelade insekter, senare även i ökande andel med frön. Under de första dagarna sväljer föräldrarna ungarnas avföring, medan de därefter flyttar den upp till 20 meter bort från boet. Om båda föräldrarna går förlorade infinner sig genom ungarnas intensiva tiggläten oftast ställföreträdare från grannskapet, vilka utfodrar ungarna tills de är självständiga.
Inom några få timmar lämnar alla ungar boet och de är då i regel redan flygfärdiga. De äter lite själva redan efter en till två dagar och är i regel självständiga efter 7 till 10, senast 14 dagar.
I Norden samt i resten av Västeuropa har gråsparven traditionellt ansetts som en illavarslande fågel som kunde bringa människor olycka. I Frankrike trodde man exempelvis att det var djävulen som skapat fågeln och på många håll i Sverige gick det talesätt om att gråsparven framkallade oväder eller dödsfall. Fastän gråsparvar inte parar sig oftare än andra socialt levande fågelarter, gav deras beteende dem under medeltiden ett rykte om okyskhet. Detta berodde antagligen på att parningen skedde direkt framför människornas ögon och gråsparvar går till verket ljudligare än vissa andra fåglar. Man trodde då att gråsparvar med så många parningar kunde leva i högst ett år.
Äldre namn för "gråsparv" är bland andra gråspink, husfink, täckling och tjocknäbb. Det finns också en mängd äldre dialektala namn. Andra svenska dialektala namn är spärv, sperv, sparr, spärr, spar, spor, sporr och spörr.
Gråsparven är fotograferad i Vittsjö.
Fler bilder på min hemsida vigg5.se