Gråsiskan en fink vid fågelbordet
Gråsiska som på latin heter Carduelis flammea är just en Siska som tillhör familjen finkar.
I Sverige häckar två populationer av Gråsiskan och Brunsiskan. Brunsiskan häckar i Sverige sedan 1970-talet i Skåne och på västkusten och ursprungstypen (nominatformen) Gråsiskan i norra Sverige. Av någon anledning häckar Gråsiskan inte i stora delar av Mellansverige och inte utmed ostkusten.
På vintern flyttar båda populationerna, ibland i stora skaror, söderut, en del ända till Tyskland och Frankrike, medan andra stannar kvar i Sverige. Om vintern återfinns den i Sverige från Haparanda och söderut.
Gråsiskan är i storlek och form som en hämpling men med en mer kluven stjärt. De övre kroppsdelarna är gråaktiga med mörkare fläckar. Hjässa och panna är röda, vingarna med ljusare fjäderkanter, hakan svart. Den vuxna hanens bröst är om våren rosenrött men om vintern kan den vara helt vit på bröstet eller med mycket lite rödrosa ton på bröstet. Honans bröst är gulgrått.
Fågeln har en kort, triangelformad gul näbb, svart fjäderparti runt näbbroten och ett mycket tunt svart tygelstreck. Kroppslängden är ungefär 11,5-14 cm har ett vingspann på 20-25 cm och väger ungefär 14 gram. Den är mycket lik snösiska men skiljer sig generellt på den mörkare grundtonen i fjäderdräkten, de kraftigare streckade kroppssidorna, på näbbformen och gråsiskan uppvisar alltid ett mörkt fjädercentrum på undersidan av stjärten.
I flykten ser man dess båda vita vingband på övrigt mörka vingovansidor i kontrast till de ljusa vingundersidorna. Den ljusa kroppsundersidan och undergumpen kontrasterar framtill med det mörka ansiktet och baktill mot den mörka stjärtovansidan.
Boet byggs ganska nära marken av honan, som sedan lägger 4-6 blåaktiga ägg med rödbruna fläckar. Honan ensam ruvar äggen i cirka 10-12 dagar. Under denna tid lämnar honan knappast boet, och matas av hannen. Efter att äggen kläckts blir ungarna flygfärdiga på cirka 12-13 dagar. Gråsiskan häckar gärna i glesa kolonier.
Fler bilder på vigg5.se