Stare (Sturnus vulgaris) är i Europa den vanligaste och mest utbredda företrädaren för familjen starar.

Staren är främst välkänd genom sin sång och är en mycket duktig härmare. Staren har en stor geografisk utbredning och genom introduktion på andra kontinenter är staren idag en av de vanligaste fåglarna i världen. Dock har bestånden i Europa, efter en markant ökning på 1800-talet, sedan 1960-talet minskat mycket kraftigt. I vissa områden har den tidigare vanliga synen av mycket stora synkroniserade flockar av starar blivit allt mer sällsynt.

Staren har en kroppslängd på 19 till 23 cm och är därmed något mindre än en koltrast. Den mäter 37–42 cm mellan vingspetsarna. Den har en kort stjärt och i flykten verkar vingarna trekantiga och spetsiga. Hanar som tillhör nominatformen väger i genomsnitt 81 g, honorna med sin genomsnittliga vikt på 76 g är något lättare. Könen skiljer sig endast obetydligt åt. Honor är något mindre intensivt metallglänsande än hanar och punktteckningen på kroppen behålls oftast tydligare hos honor i praktdräkt. Undernäbbens bas är hos hanen i praktdräkt blågrå, hos honan gulvit eller svagt rosa.

Juvenila (unga fåglar) starar saknar metallglans, kroppen är gråbrun men strupen något ljusare. Den har ett diffust ljust ögonbrynsstreck och örontäckarna är något mörkare. Vingarna är mörkbruna med ljus bräm och är utan metallglans. Näbben är matt brunsvart och benen gråaktigt rosa.

På natten används gemensamma sovplatser. Dessa sovplatser ligger framförallt i större vassområden, men även i träddungar och täta buskage, ofta även i stadscentrum. Vid Berliner Dom finns exempelvis en sovplats med upp till 40 000 starar från juni till slutet av oktober. I vinterkvarteret kan dessa sovgemenskaper omfatta mer än 1 miljon individer.
Stararna samlar sig på samlingsplatser, oftast på väl synliga platser som höga träd eller elledningar. Därifrån flyger de sedan i skaror eller större flockar samlat till den egentliga sovplatsen. Mindre grupper flyger oftast lågt till sovplatsen. Stora flockar med flera tusen individer bildar ofta ett moln över sovplatsen, ur vilket stararna sedan frigör sig och landar. På avstånd liknar företeelsen en tornado.

Bilderna är fotograferade på Hovdala ängar.

Fler bilder på min hemsida vigg5.se