Ringduva (Columba palumbus) är den största och mest utspridda duvarten. I Sverige är ringduvan en vanligt förekommande fågel, och hittas i skogs- och jordbruksbygd från Skåne i söder till Norrbotten och södra Lappland i norr.

Ringduvan är en social fågel och ses ofta i större flockar när den inte häckar. Ringduvor bildar par för livet och paren ses oftast tillsammans utom under ruvningen. Ringduvan häckar numera i princip alla miljöer inom utbredningsområdet, utom på övervintringslokalerna i norra Afrika.

Skog, parker, trädgårdar och även hus har kommit att tjäna som häckplatser. Boet, en ganska slarvigt tillverkad konstruktion av kvistar, byggs företrädesvis i täta barrträd. Andra boplatser kan vara i lövträd och i sällsynta fall på byggnader eller i övergivna skatbon. Äggen är vita, nästan klotformiga, men ändå mer ovala än hos ett flertal andra duvarter. En kull består normalt av två ägg som i genomsnitt väger 18,8 gram. De ruvas av båda föräldrarna i 15-19 dagar och ungarna är normalt flygfärdiga efter 21-28 dygn, men ibland längre. Till följd av boets enkla konstruktion hamnar äggen ofta direkt på underlaget eller faller ur boet.

Ringduvan är växtätare och lever nästan uteslutande av växtföda som spannmål, frukter, ärtor, frön, bär, skott och knoppar, men även andra späda växtdelar ingår i dieten. Ibland, i minskande utsträckning, livnär den sig också på sniglar, larver, maskar och snäckor, och vintertid utgör bokollon- och ekollon en populär föda. I städerna kan födan ibland bestå av bröd.

Duvan är fotograferad i Vittsjö.

Se fler bilder på min hemsida vigg5.se