Storspov (Numenius arquata) är en fågel som tillhör familjen snäppor inom ordningen vadarfåglar.

Storspoven är världens största vadare. Den har långa ben och en lång näbb som böjer av nedåt. Honorna har ofta urskiljbart längre näbb. Storspoven är ungefär 50–55 cm lång, och har ett vingspann på omkring 100 cm. Den är brungråspräcklig med en smal vit triangel från stjärtens bas upp på ryggen.

Dess karaktäristiska starka rytmiskt drillande sång som börjar med några ödsliga och dystra toner är ett välkänt läte i det svenska sommarlandskapet. Locklätet är en stark uppåtkrökt vissling, även den med en ödslig klang.

Storspoven häckar på öppna myrar, ängar, hedar och jordbruksmark över större delen av landet. Den saknas dock i fjällen och i fjällnära områden.

Storspoven är ganska skygg för människan. Bortsett från häckningssäsongen är den mycket social och ses ofta tillsammans med flera individer. Storspoven ses ofta högre upp på åkrar och fält än många av de andra vadarna.

Boet är en enkel tillplattad yta på tajga, äng eller liknande plats och rymmer normalt tre till sex ägg. Ruvningstiden är ungefär en månad. Storspoven födosöker främst genom att med sin långa krökta näbb leta i mjuka lerbottnar efter ryggradslösa djur.

Storspoven är fotograferad Trönninge ängar.

Fler bilder på min sida vigg5.se