Lanthandeln i Västersocken hade livslång betydelse

BJÄRNUM. I Västersocken har det under tidens lopp funnits nio lanthandlare på sex platser. Sedan 1984 är Västersocken utan lanthandel. Även tre boende i Västersocken startade lanthandel i Röke. Paul Eliasson startade lanthandel 1862 men den upphörde då han reste till Amerika 1867. 
Den sista lanthandlaren var Welins som upphörde 1984. Forskaren och författaren Ingvar Olsson som nertecknat fakta om lanthandlarna har särskilt minne från denna lanthandel.

Ingvar Olsson som fick livslång glädje av lanthandeln.

Ingvar mötte en flicka på en ungdomssamling i Röke och fattade tycke för henne. Men vem var flickan? Han lyckades få tag i namnet, Ingalill Torkelsson från Hågnarp. Trots febrilt sökande i telefonkatalogen fanns det ingen Torkelsson. Åtrån efter flickan var intensiv och som sista utväg ringde han lanthandlaren i Hågnarp och efterlyste Ingalill. Jodå det fanns en Ingalill Torkelsson men hon var bosatt hos sin mormor. Ingvar fick telefonnummer och ringde dit. Ingvar talade med Ingalill och han frågade om de möjligtvis kunde träffas? 

Ingalill tyckte de kunde träffas i Hillarp missionshus den 1 januari 1965 där söndagsskolan hade sin julfest. Ingvar kom dit och de träffades. Och Ingalill blev Ingvars framlidna hustru. Tänk vad en lanthandel kan betyda! Var det här forskningen började?

Tidigare omtalade Paul Eliasson återkom överraskande från Amerika. Hans maka Johanna fortsatte med handelsbod. Hon stod färdig att gifta om sig 1876 då det knackade på dörren och där stod återvändaren Paul från Amerika.
De gifte om sig 1877 och Paul startade en snickerifabrik och enligt uppgift från 1890 var det den femte största fabriken utanför storstäderna.

Lars Lindberg har tecknat en lanthandel.

Elias Tufvesson ingick äktenskap 1830 med Malena Troedsdotter. Tre av deras sju barn startade affär i Hågnarp, Anette, Cristina och Paul. Till synes ganska ovanligt att tre syskon öppnade lanthandel i samma by men kanske blev de inspirerade av varandra. Paul var den mest drivande kraften och startade ”föreningsboen”.

Ytterligare tre syskon var affärsinriktade och öppnade affärer i Röke. Den mest initiativrike var Christina som öppnade diversehandel, sockenstugan i Röke 1893. I sockenstugan hade även Röke sparbank sitt säte. Denna sockenstuga lever fortfarande kvar och ägs av Röke Sockengille. Tufve Nilsson startade också lanthandel 1881 i Hågnarp 2:19. Denna lanthandel var i drift till 1896. Senare ägare till fastigheten var Ingvar & Ingalill Olsson.

Föreningsboden bildades 1890. Denna bod fanns i ”röda huset vid byabrunnen i Hågnarp” (Hågnarp 2:7). Denna butik drevs som andelsförening fram till 1915. Samma år övergick ägandet av butiken fram till 1956 då verksamheten upphörde.

Systrarna Anna-Märta och Ester startade lanthandel i Hågnarp så sent som 1927. De hade även sjuksköterskemottagning där de hjälpte byborna som behövde vård.
I ett ditflyttat hus bedrev de båda systrarna lanthandel och sjukstuga. Många har berättat hur de blev botade från allehanda krämpor. År 1932 byggde de Djursäter barnhem i Vittsjö som var i drift till 1959. Ett barns oförsiktighet med tändstickor var orsak till en brand 1951. Denna kunde släckas ganska snabbt då det var obegränsat vatten i närbelägna Vittsjön.

Den affär som höll ut längst startade 1939 av Aron och Astrid Månsson på Hillarp 1:27. År 1944 övertog Gunnar och Agnes Welin rörelsen som de drev fram till 1972 då dottern Barbro Persson övertog rörelsen. Efter tolv år hade underlaget minskat varför lanthandel upphörde 1974.Landsbygden hade ytterligare utarmats medan tätorterna blomstrade. Det är av stor vikt att Ingvar Olsson med stor forskarmöda har dokumenterat hur Västersocken blomstrade för några hundra år sedan.
Det upprepas: Gräv där du står och dokumentera medan du minns och kan skriva! Detta har kommande generationer nytta och glädje av!

 

Top