VERUM. I gammal tid hade Skåne inga egentliga ”fotsoldater”. I denna tidigare danska provins fanns då endast hästburna krigare. Om man bortser från de värvade artilleristerna var därför alla skånska soldater före 1812 ryttare som tillhörde ett dragon- eller husarregemente.

En dragon förflyttade sig till häst och stred till fots. En husar däremot satt kvar på hästryggen under striden och levde farligt. En av Napoleons generaler lär ha sagt: En husar som inte är död som 30-åring är en odugling. Ibland påstod man skämtsamt att dragonerna ”anföll till fots men flydde till häst”.

När det impopulära beslutet att i Skåne sätta upp två roterade infanteriregementen skulle genomföras efter förlusten av Finland bildades inom Norra skånska regementet ett kompani som fram till sommaren 1816 bar namnet Verums kompani. Detta kompani blev uppsatt på mönstringsstället Röinge den 10 februari 1812. Kompaniet hade 155 nummer (dvs soldater) och det tillhörde regementets första bataljon tillsammans med Rågeröds, Strövelstorps och Filkestads kompanier. Andra bataljonen bestod av Färlövs, Sövde, Tommarps och Löderups kompanier.

Inledningen av det kungliga brevet från den 10 december 1811 lyder: Sedan Wi insett nyttan och nödvändigheten deraf, att det Extra Roteringsmanskapet, Skånska Länen såsom Soldater böra utgöra, blifver ordentligen organiseradt, och då i Skåne ej finnes någon Indelt Infanteri Troupp [...] hafwe Wi nu i nåder funnit godt förordna att af Extra Roteringsmanskapet i Skåne skall formeras tvänne Regementen under benämning af Norra och Södra Skånska Infanterie Regementet [...]

Området för antagning av rotesoldater till Verums kompani sträckte sig från Helge å vid Bjärlöv i öster till Rya vid Östra Ljungby i väster. Regementschefen, vilken var den hyllade krigshjälten, generalen och friherren Georg Carl von Döbeln, hade utfärdat detaljerade bestämmelser om klädsel, utseende och uppförande: Moustascher hafva UnderOfficerare, Corporaler och Manskap på öfra läppen; kort klippt hår på Hufvudet. Corporaler och Soldater får aldrig aftaga Hatten, men göra front och ställningssteg.

Officerstschakå från Norra Skånska regementet 1831

Regementet utrustades med tschakåer 1814

Regementets namn anges i ”Rullan” som ”Kongl. Skånska Norra Roterings Regementet”. Från 1816 ändrades namnet på Verums kompani till Västra Göinge kompani. Vid mönstringen år 1812 blev sammanlagt 128 karlar approberade (godkända) till 155 soldatplatser. Totalt 20 var vakanta och 7 kunde inte besättas av andra skäl. Av de 128 antagna soldaterna kunde 108 uppvisa munderingar (utrustning för soldat, bestående av klädespersedlar, vapen m.m.). Munderingens persedlar var: Jacka, grå långbyxor, halvdamasker, 1 par skor, 1 par strumpor, 1 skjorta, 1 halsduk, 1 hatt med läderband, vapenplåt och ståndare samt escharpé (livrem/skärp).

Escharpe av militär typ, se bilden t.v:. "Et Escharpe bestående af tre gula och twå mörkblå ränder, de gula ytterst och midtuti. escharpets bredd nära fem tum. Därtill åtgår två tum blått commiskläde, tre tum gult dito. elwfa och en fjerdedels tum foderväv" Runt 1810 ändrades skärpet genom att göras smalare,ca tre och en halv tum, samt att det nu skulle räcka två varv runt livet.

Damasker eller stibletter, se bilden t.h., är ett slags skotillbehör. Sådana förekom redan under 1700-talet framför allt i militärt bruk. Deras ursprungliga syfte var att skydda skor och byxben/strumpor mot stänk av gyttja och smuts. Damasker täcker fotryggen och vristen och kan ha olika höga skaft.

De 14 nummer som upptas i rullan för Verums socken var: Nr 54: Skeinge Gård (vacant), Nr 55 Björkeberga Gård (vacant), Nr 56 Hagnarp, Nr 57 Magnarp, Nr 58 Tågarp, Nr 59 Verum, Nr 60 Hovgården, Nr 61 Maglaröd, Nr 62 Gubbarp (vacant), Nr 63 Hästberga (vacant), Nr 64 Bolberöd, Nr 65 Verum, (vacant), Nr 65 Stavshult, (vacant) och Nr 67 Ekholm (vacant). Just för Verums socken blev hälften av numren vakanta vid den ursprungliga mönstringen och fortfarande år 1815 avrapporterades att sju nummer varit vakanta hela tiden. För numret 60 Hovgården hade ”karlen” blivit avskedad.

De första rotesoldater som tillhörde detta kompani gavs oftast enstaviga soldatnamn som det var praktiskt för befälen att använda i sina kommandon. Vid generalmönstringen 1812 antecknades följande soldater i Verums kompani för de rotar som tillhörde Verums socken: 

Soldatnamnen för Vittsjö socken var: Strid, Kämp, Trasst, Hård, Fråst och Bly. I Norra Åkarps socken fanns namnen: Bjer, Hall, Hess och Skill.

Bland mera originella namn i Verums kompani finner man Hellge Puff, Anders Skott, Carl Bomb, Bengt Dur, Johan Rak, Jonas Hugg, Pehr Grymm och Torkel Is

Beväringsmanskapets persedlar från mönstringen på Bonarps hed 1818 bestod av:

Mössor af Hattfilt
Cordonger af Läder (snoddar av läder)
Tagel Ståndare (prydnad på hjälm av tagel)
Capotter af Grått kläde (kappa med kapuschong)
Jackor af Blått kläde (kläde = av kardat ullgarn vävt tyg)
Byxor af Grått kläde
Halsdukar af Svart half kläde
Escharpé af Blått och Gult kläde (escharpé = band av tyg som anbringas kring midjan, dvs skärp)
Stibletter af Svart half kläde (stövelliknande damask eller halvstövel/halvdamask) Ullstrumpor par
Skjortor stycken
Skor par
Lösa sulor par
Mag Gördlar stycken

Beträffande skjutvapen noterades att det av 930 gevär av olika modeller endast fanns 530 försedda med bajonetter som ansågs tjänliga, med tillägget att ”400 Gevär af 1716 års modell med Bajonetter af okände modeller äro otjänlige”.