VERUM. När Jan Myrdal avled 93 år gammal den 30 oktober 2020 kom många hyllningar och minnesrunor. Dock var några av dem kluvna och en del även rent hatiska. Hösten 2013 sände han med min hjälp en ”snygg och lagom stor blomsterhyllning” till en släktings begravning i Kristianstad.

Jan Myrdal (1927-2020)	Gustaf Carlman (1906-1958)

På hemsidan för ”Jan Myrdalsällskapet” kan man läsa Jan Myrdal är död. Så brutalt bör det sägas. Förskönande omskrivningar, gå bort, lämna oss, skiljas hädan etc. var honom förhatliga. Och om ordens makt har han skrivit. Slutraderna i sällskapets minnesberättelse lyder: Personen Jan Myrdal är död. Att önska frid över hans minne vore ett uttryck för den borgerliga sentimentalitet som han avskydde.

I Svenska Dagbladet skriver Kaj Schueler: Bokslutet över den svårfångade Jan Myrdal måste innehålla två kolumner. En för den respekterade och inspirerande författaren, och en för debattören vars grova felsteg det inte finns några ursäkter för. En politiskt korrekt ledarskribent i samma tidning skrev: När somliga talar lyriskt om hans storhet, minns och påminn även om det i hans gärning som var avskyvärt. Annars kommer hans misstag att upprepas.

Av en underlig tillfällighet kom jag att vara ”postiljon” för en blomsterhyllning sedan hans ingifta farbror Gustaf Carlmans andra hustru Mead hade avlidit i Kristianstad 2013. Jan Myrdals faster Anna Emilia (Mela) Myrdal var gift med musikdirektör Carlman åren 1932-1952 och några år före och efter 1950 var Jan Myrdal bosatt i ett litet torp vid Kaffatorp ett par mil norr om Kristianstad. I boken ”Barndom” berättar han vad den ingifte farbrodern då betydde för den unge Jan: Fjorton år senare (dvs 1948) skulle Gustaf bli avgörande för mitt liv. När jag träffade honom igen i Kristianstad tog han hand om mig och visade mig vad konstnärskapet innebar. Visst var han musikant. Han var en stor svensk tonsättare. Farbrodern Gustaf Carlman gifte sig med sin andra hustru Mead Roos i juni 1952.

Jag hade skrivit ett par artiklar om Jan Myrdals vistelse i Kristianstadstrakten på 1950-talet. På den tiden var han en ung refuserad författare och på rymmen från sina föräldrar. När jag hösten 2013 besökte bokmässan i Göteborg fick jag en kort pratstund med Jan Myrdal om hans minnen från tiden som ”torpare” i Arkelstorpstrakten. En månad senare såg jag i Kristianstadsbladet att Carlmans änka Mead hade avlidit. Jag tog mig friheten att underrätta Jan Myrdal om hennes död.

Jag skrev:
Om Du minns det, så var det jag som för en knapp månad sedan samtalade med Dig om Din tid som torpare i Kristianstadstrakten. Vi talade då också om Mead Carlman. Jag vill bara meddela att hon avled den 9 oktober – halvannan månad efter sin 90-årsdag. (Se bifogad dödsannons.)
Hälsar Mats Pettersson

Svar kom omgående:
Stort tack för detta. Ja hon var faktiskt – trots den långa mellantiden – så småningom hustru till den verkligt nära Gustaf Carlman – en för mig nära och viktig person.

Jag vill lämna en blomsterhyllning. Skall jag ringa begravningsbyrån eller har Du ett förslag om blomsterhandel.
Jan Myrdal, Varberg.

Snart beställde Jan Myrdal ”en snygg och lagom stor blomsterhyllning” från den blomsterhandel jag föreslog. Texten han angav var:
En sista hälsning och ett tack för den min tjugoårstid - för sextiotalet år sedan - då Du och Gustaf stod så nära, betydde så mycket och var till så stor hjälp.
Jan Myrdal