Åke på Skansen var född i Ekholmen 1931 där hans fader också hette Åke Nilsson. Åke på Skansen avled år 2002.

Åke var vad man kan kalla allkunnig i det tysta då han klarade av det mesta. Antingen det gäller beskärning av fruktträd, kunnig i trädgårdsskötsel eller rent grovarbete. Allt som oftast kom han cyklande, ofta barhuvad och utan strumpor även om det var flera grader kallt. Även om han levde sitt liv lugnt och utan åtbörder var han kunnig i aktieaffärer men gav inga goda råd, däremot kunde han tala om hur han skulle ha agerat i olika aktieaffärer.

Sedan vårfloden runnit förbi 1988 var det Åke, som iklädd shorts och tofflor började ta sig an vattendelarna vid gamla Gustav Adolfsbron, flera timmar innan morgonrodnaden grydde. Tidens tand, kanske även med viss mänsklig (o)hjälp hade raserat de båda vattendelarna, uppströms och nedströms. Ur det kalla vattnet plockade Åke upp de raserade stenarna, lade sten efter sten på sin ursprungliga plats i vattendelaren. Stenarna kom åter på plats där de en gång monterades, omkring 200 år tidigare.

Sedan fundamentet var färdigt tog Åke sina trädgårdskunskaper till handling.. Han tog jord från området kring bron och lade ett lagom tjockt lager på fundamentet/vattendelaren. Redan efter en kort tid växte det både käringtänder och ormbunkar och andra vilda växter på Åkes verk. Året efter fortsatte Åke med den andra vattendelaren vid bron. Tacksamhetens tanke riktas till Åke på Skansen som på eget initiativ återställde det som hade raserats. För sina insatser erhöll Åke hembygdsföreningens utmärkelse för berömvärda insatser.

Någon större respekt för myndigheter och Skatteverket hade inte Åke. Några år arbetade han halvtid under sommaren på ett sågverk. Han var noga med att inte komma upp i inkomst över existensminimum!

Några år senare var Åke på Skansen delaktig i renoveringen av hembygdsstugan. Morgonmänniskan Åke var på plats flera timmar innan hans arbetskamrater kom!

Åke på Skansen levde tämligen anonymt men tog sig en cykeltur ner till samhället för nödiga proviantinköp för livets uppehälle. Det hände då och då att Åke åkte iväg på en solskensresa söderut. Det behövdes inga långa förberedelser för en sådan tur. I den gröna kassen av tyg stoppade Åke ner vad som var nödvändigt för en veckas vistelse utomlands med soliga stränder. En medresenär berättade att det faktiskt hände att Åke tog sig ett hastigt dopp i Medelhavets salta vatten innan han tog plats i baren med utsikt över stranden!

Åke sökte inte sällskap, men den som hade lust att slå sig i samspråk fick ofta en givande stund då Åke var väl påläst vad som hände i närområdet samt ute i andra delar av världen. Vid sin bortgång efterlämnade han en ganska stor förmögenhet, intjänad på aktier.

Åke på Skansen var ofta tyst och verkade inbunden men han levde det liv han fann lyckligast. En idealist med intresse för hembygden har lämnat våra led.