VITTSJÖ. Någon gång i mitten av 1920-talet rensades Värsjöån helt med handkraft. Denna å har utlopp från Värsjön och mynnar slutligen ut i Åhus! Den sträcka som då rensades med primitiva redskap sträckte sig från Boalt över Hästhult och fram till Rommentorp. Med den slingrande åfåran var kanske sträckan tre kilometer som rensades helt utan maskinell hjälp med dåtidens föga ändamålsenliga spadar och skyfflar.

Den suddiga bilden visar hur utsatt maskinisten var för vind och vatten. Ingen hydraulik i spakarna. Kan det vara en stenbumling som hänger i lyften?

Då ställde alla markägare upp med sina ofta primitiva redskap och rensade så gott det lät sig göras. Då fanns det arbetskraft att tillgå och arbetsstyrkan från en dålig bild visar att tio lantbrukare ingick i laget. Förmodligen blev det en och annan kort rast men säkert ingen åtta timmars arbetsdag och säkert inte heller en timmes middagsvila!

Under Andra världskrigets slutskede 1944 började diskussionerna om rakare sträckning av åfåran och djupare fåra för att utvinna odlingsmark och Värsjöåns Vattenledningsföretag 1944, bildades med 14 delägare med Johan Lundstedt, Boalt, Paul Persson, Hästhult samt Nils Persson Lönsholma i styrelsen.
Beräkningar gjordes att cirka 200 hektar odlingsmark skulle bli användbar efter dikningen. Innan dikningen började måste lantmätaren göra laga syn för att avgöra var de exakta gränserna fanns. Vid denna förrättning skulle lantmätaren ha två hantlangare som hade vardera en krona per timme och det var tämligen många timmar som åtgick till detta, omkring 170 timmar för två man.
TVÅ GRÄVMASKINER
Efter denna åtgärd var det dags att anta entreprenör för arbetet. Det blev Arvid Nilsson, Sösdala som åtog sig denna entreprenad för 53 000 kronor sedan Vattendomstolen hade gett sitt tillstånd. Detta tillstånd kostade varje markägare 15 kronor och 75 öre!
Dikningen började med två grävmaskiner, en på varje sida av nya åfåran som blev rak till skillnad från den gamla slingrande fåran.

Grävmaskinen var rälsburen och ett flak på tre meter räls byter plats. Två kvinnliga åskådare finns på plats för att se modern grävning.

För att klara av de ekonomiska betingelserna togs ett lån på 12 000 kronor i Jordbrukskassan i Bjärnum. Därtill kom kostnad för olycksfallsförsäkring, lantmäterikostnader och andra mindre utgifter. I totalentreprenaden ingick även byggande av tre betongbroar vid ägogränsen samt 650 meter dikning vid ägogränser.
Arbetet avsynat och godkänt den 19 december 1947.
Efter något år skulle rensning ske av den nya kanalen då slam och annat hade samlats till små utbuktningar och öar i kanalen. Första rensningen skedde helt manuellt 1948 till en kostnad av 1 542 kronor. Förnyad manuell rensning skedde 1950 till en totalkostnad av 4 900 kronor fördelat på 5 000 meter á 90 öre meten!
Tredje och senaste rensningen skedde med grävmaskin 1959 där arbetet utfördes av Hå-Ji Bolaget till en kostnad av 2 082:50. I denna summa ingick även bärgning av grävmaskin!

I dag flyter vattnet lugnt och stilla i kanalen men vid högvatten blir det lite mer fart på vattnet på sin väg mot Åhus.
Hur blev det då med de 200 hektar som skulle nyodlas? Inte blev det några 200 hektar men kanske omkring 30 hektar blev odlingsmark. Den mark som då uppodlades har till stor del fått växa igen eller så han den planterats men fortfarande finns det ytor kvar från tiden omkring 1950 som fortfarande är öppna.