VITTSJÖ. Ännu lär det finnas skatter i det fördolda under markytan eller i vattnet. Vid orostider grävdes ofta förmögenheten ner i marken och kanske omkom skattens ägare vid krig eller andra oroligheter och då blev den gömda skatten den glömda skatten! I en så kallad offerkälla i Björstorp vid Emmaljunga sades det att människor offrade några ören i källan för att få bättre syn.

Mynten samt de två blyknapparna som påträffades i den gamla offerkällan.

Denna offerkälla var vedertagen då den till och med fanns utmärkt på karta. Trots utmärkning var källan svår att finna då den var helt övervuxen med gräs och sly men tack vare att källan hade pekats ut av tidigare markägare omkring 1970 hade dåvarande markägaren vetskap om var den skulle finnas.
Förhoppningarna var inte stora hos några hembygdsintresserade personer att finna något av värde på källans botten. Därför kontaktades inte länsantikvarien.
En sommardag 1978 var det tre hembygdsmänniskor som med lämplig! utrustning började tömma källan på vatten. I och för sig var det en brottslig gärning då grävning och sökande av skatter är förbjudet utan tillstånd. Lika brottslig gärning var det att använda en omodern metalldektor! Efter hand som vatten och bottenslag kom upp genomsöktes materian både med och utan sökare.

Sedan botten på källan skymtades gav också metalldektorn det första utslaget med ett jämmerligt pip. Det var en femöring från 1885 som efter nära ett sekel i dy och slam åter kom i dagsljuset. Efter rengöring med vichyvatten kunde valören utläsas och sökandet fortsatte med ökad intensitet och noggrannhet. Samlingen av mynt låg givetvis längst ner på sandbotten.
Sammanlagt hittades 29 kopparmynt med det äldsta myntet, ett skillingmynt från 1716. I hittegodset fanns även en Dansk skilling från 1860. Dessutom gömde sig två blyknappar i offerkällans botten. Vid studier av numismatisk litteratur befanns att inga dyrgripar eller rariteter fanns bland hittgodset i offerkällans botten.
Vidskepelse eller inte med offerkällor kan diskuteras men tron hade kanske sin betydelse. Människor kom till källan, tvättade ögonen särskilt noga och offrande en slant. Det enda som är helt säkert är att det fanns mynt i offerkällan!
Den urgamla källan finns i en mosskant varför vattnet knappast var smakligt som dricksvatten. Teorin finns att källan kan vara helgad åt något av dåtidens helgon men källan hade allt för långt avstånd till någon kyrka för att detta skall vara tänkbart. Som regel fanns offerkällor i närheten av någon kyrka. Åldern på källan kan enbart uppskattas till 1500-talet.
Mynten är registrerade hos Riksantikvarieämbetet samt förvaras av Wittsjö hembygdsförening.
På 1920-talet hittades en silverskatt i Hästhult, undangömd mellan ett par större stenar.