Vittsjö. Inom Vittsjö socken finns fyra så kallade milstolpar som kom på plats i slutet av 1700- talet. Milstolparna skulle sättas ut på allfartsvägar för att markera var fjärdedels mil men kanske också någon sorts taxameter för gästgivarskjutsarna. Helt nyligen har en av dessa milsstolpar ställts i ursprungligt skick genom Wittsjö hembygdsförenings ideella försorg.

Inge Johannesson vid den milstolpe i Emmaljunga som nu har restaurerats.

Redan 1649 kom första förordningen att milstolpar skulle sättas ut och därefter kom förordningen att milstolpar skulle placeras på mindre landsvägar, markerade med avstånd var ¼ mil. En kvarts mil var enligt 1734 års förordning 2 672 meter.
Milstolpen vid norra delen av Emmaljunga, vid Hultahusvägen bakom barnvagnsfabriken har en särskild historia. Då den nya sträckningen av väg 117 kom 1935 glömdes milstolpen bort mer eller mindre. Då fanns endast raserat stenfundament kvar medan stenen var borta. Milstolpen återfanns på 1960-talet, då som trappsten! Milstolpen återbördades till sin plats och fundamentet rustades upp med Henry L Persson som initiativtagare. Milstolpen har markeringen ¼.

Nästa milstolpe, söderut räknat finns i södra Emmaljunga mitt emot avfartsvägen till Korgmakarevägen och intill gamla vägsträckningen förbi Mariero. Det är denna stolpe som fått välbehövlig ansning. Inte enbart stolpen utan även fundamentet som var totalt raserat har återställts. Föreningen sökte bidrag för iordningställandet och detta beviljades. Ett stenföretag har renoverat, tvättat och rengjort stenstolpen samt förbättrade den gamla ursprungliga texten. Överst finns en krona sedan kommer AF IM RJvC 1766. (Reinhold Johan von Lingen var landshövding i Kristianstad län 1763-1772). Ideella krafter från hembygdsföreningen har byggt upp fundamentet och stenstolpen har åter kommit på rätt plats. En verklig kulturgärning har utförts men mer väntar!(Beträffande markeringen IM eller 1M är det osäkert vad denna beteckning innebär. Forskning pågår).

Den tredje milsstolpen, från Smålandsgränsen räknat finns i Havrajunga nästan mitt emot vägen mot Snärshult. Denna milstolpe behöver en verklig upplyftning. Efter hand som vägbanan på väg 117 har påbyggts har stolpen kommit allt lägre ner och är nätt och jämt synlig ovan markytan. Stolpen har beteckningen ¼.

Den fjärde stenstolpen finns mitt i centrala samhället. Den står undanskymd mellan f d Egon Nilssons fastighet och Vittsjö Skorstensservice, Hässleholmsvägen 21-23, mer eller mindre skymd av buskage. Stolpen har markeringen ½. Stolpen är illa åtgången och behöver en verklig renovering.

Nästa markering är tveksam, beroende på olika uppgifter och markeringar. Antingen har den funnits några tiotal meter norr om gränsen till Norra Åkarp, eller också har den haft plats några meter in i Norra Åkarp församling. Mest troligt är att placeringen varit intill Gullstrands villa? Framtida forskning få ge besked om detta.

Ytterligare två markeringar finns som inte räknas till milstolpar.

Vid landskapsgränsen norr om Emmaljunga finns gränsmarkeringen som i folkmun ofta kallas ”Tattratavlan”. Inskriften på stenen lyder: ÅR 1766 KONUNG ADOLPH FRIEDRICHS MILDE REGERING DET FEMTONDE RESTES DETTA --- MÄRKE MELLAN CHRISSTIANSTADS OCH CRONOBERGS LÄHN GENOM FRIHERREN R I.v LINGEN LANDSHÖVDINGE. Vid vägomläggning flyttades stenen från motsatta sidan och några meter söderut. Den skada som finns på den lagade stenen uppkom i fyllan och villan när en man blev arg på stenen och kastade en stenbumling mot markeringen. Följden blev att stenen slogs av på mitten. Denna gränsmarkering är i miserabelt skick och behöver en verklig uppsnyggning medan tid är.

Vid gästgiveriet, (Trobecks pensionat intill Gåsadammen) en markering där inskriften meddelar: Vittsjö til Bjärnum ¾ (8 km) till Markaryd 13/8 (14,7 km). Gästgiveriet hade skyldighet att hålla hästar och fordon tillgängligt för vägfarande och stenstolpen förkunnar för resenärerna hur långt det är till nästa skjutshållplats. Enligt förordning år 1903 gällde att en häst skulle finnas tillgänglig inom en timme. Ett åkdon med fjädrar skulle finnas på plats.  Parfordon med två säten skulle finnas tillgängligt inom två timmar. Ridsadel med betsel skulle finnas på plats inom en timme. Dessutom skulle slädfordon finnas under snötiden.

Alla dessa kulturskatter är värda att bevara för framtiden. En stilla tanke kan göras vid varje markering om vilka vedermödor vägfarande hade att utstå vid sina resor för 100- 250 år sedan och ännu tidigare. Visserligen fanns tågtrafik 1903 men då som nu är det tåget som bestämmer tidtabellen. Nu är det enklare att ta bilen i stället för att passa tiderna med buss och tåg! Miljövänligt?

Denna gästgivarskylt finns mellan f d Trobecks och Gåsadammen, delvis skymd av vegetationen.