STORA FRÖSBOHOLMA. Oäktingen och torpargrabben Anton Andersson från Mörkhult, Vittsjö levde i armod och fattigdom under barndom. I sitt testamente ansåg han att nästa generation skulle få ett drägligare liv än det han själv upplevde. Det är nu 90 år sedan Anton Andersson avled och lydelsen i en del av testamentet lyder: … fond för beklädnad av fattiga barn inom Vittsjö kommun. Anton Andersson fick gå i trätofflor vid sin konfirmation!

Donator Anton Anderssons familjegrav i Vittsjö

Denna fond för ”beklädnad av fattiga barn” förvaltas av Hässleholm kommun och avkastningen från fonden har de senaste åren inte varit så stor att utdelning kunnat ske! Dock kunde 30 000 kronor delas ut till 20 behövande familjer år 1994. Förslag finns till permutation av testamentet.

Anton Andersson moder Bengta Nilsson var piga på Frösboholmagården och blev med barn där. Barnafader var arvtagare till den stora egendomen men det passade sig inte att en piga skulle bli husmor på gården. Bengta fick avsked och flyttade hem till sina fattiga föräldrar i Mörkhult. Bengta nedkom med ett gossebarn på Juldagen 1857 och gossen döptes till Anton.
Anton fick lärlingsanställning hos en skräddare när han var elva år men hemmet var så fattigt att det inte blev råd till skor då Anton skulle konfirmeras. Han fick ”gå fram” i slitna trätofflor!
Anton var företagsam och flyttade till Helsingborg där han snart startade ett rökeri för sill och de färska varorna såldes på torget.

Donatorn Anton Anderson.

Efter lära hos en slaktare startade han slakteri samt charkuteri på två platser i Helsingborg. Han insåg tidigt den framtida utvecklingen för staden och köpte stora arealer mark som senare blev tomtmark. Anton Andersson blev snart förmögen.
Anton Anderssons biologiske fader övertog egendomen men avled efter några år. Änkan hade inte förmågan att sköta egendomen och snart skulle egendomen säljas på exekutiv auktion år 1905. En av spekulanterna på egendomen var en okänd herre som bjöd högre pris än vad som var väntat. Det blev så stor summa att skulderna kunde betalas och dessutom fick ägarens fyra barn en bra slant att till det dagliga uppehället.
Ej verifierad berättelse säger att då de var tid att kontrollera köparens likviditet lär köparen ha yttrat: Jag betalar kontant.
Köpare var Anton Andersson vars moder hade blivit utkastad från gården. Anton tänkte på sin biologiske faders barn som han hade tillsammans med en annan kvinna. Därför blev det en slant över till dessa barn vid den exekutiva auktionen.
Frösboholmagården rustades upp och Antons moder fick tillbringa sina sista år på gården, den gård hon i unga år blivit utkastad från! Anton Andersson fortsatte sin verksamhet i Helsingborg och då han avled 1923 var han endast 65 år men en mäkta förmögen man.
I sitt testamente tänkte han på anställda på gården, sina släktingar och övriga närstående. Anton Andersson meddelade i sitt testamente även att gården i Stora Frösboholma skulle vara en stiftelse för aktningsvärda åldringar inom Vittsjö kommun. För snart 20 år sedan var det sju församlingsbor som vardera erhöll 2 300 kronor från stiftelsen.
Det är över 90 år sedan oäktingen och fattigmanspojken avled men åtskilliga personer i Vittsjö har fått del av hans stora förmögenhet tack vare Anton Anderssons stora generositet.

Anton Anderssons moder, Bengta Nilssons († 1915) gravplats

Anton Andersson och hans fru hade inga egna barn men de båda har sitt vilorum på kyrkogården i Vittsjö liksom Antons moder Bengta. Anton Anderssons familjegravplats underhålls av kommunen.