VITTSJÖ. Dolda och gömda skatter var under många år ett livligt ämne att diskutera. Tro och vidskepelser var säkert upphov till många sägner även i vår trakt. En person som var flitig nedtecknare av dessa sägner var Hans Flyborg. Han bosatte sig i Vittsjö under slutet av 1920- talet och var medarbetare i Norra Skåne under signatur ”Balder”.
En av hans uppteckningar som han skrev om i slutet av 1930-talet var om en skatt i Gundrastorp som skulle upptäckts för drygt 200 år sedan: Vid schaktingsarbete i en grusbacke hittades en kopparkittel fylld med silvermynt. Markägaren blev efter detta ansedd som en ”mäkta rik man”.
Ryktet spred sig, och i samma by berättades att en annan skatt var nergrävd på en annan plats. Efter energiskt arbete kom skattsökarna ner ganska djupt då plötsligt en mängd ormar uppenbarade sig i det grävda hålet. Skattsökarna lämnade med all hast sitt grävande sedan de erinrat sig hiskeliga historier som drabbat andra skattletare. På flera platser i socknen har skattsökare drabbats av både ormar och frustande drakar.
Ännu talas det om ”Pengabacken” i Boalt där människor sett bloss lysa och en drake har vaktat området. Det har även iakttagits en mängd ormar som krälade omkring vid den tänkta fyndplatsen.
Särskilt under ”Dymmelveckan” vid påskhelgen var tydligen ormar, drakar och bloss aktiva på flera platser. I Holmatorp, Hyngarp och Brunshult med flera byar sägs dessa fenomen ha visat sig, Så var det även i Bökholm där en fattig bonde hade sett ett bloss på en bestämd kulle intill Kraxasjön. Han tog mod till sig och började gräva utan några vidskepliga fenomen visade sig. Efter idogt arbete grävde han fram en kopparkittel fylld med silvermynt. Mannen blev förmögen i samma stund och lät bygga upp en ny och vacker gård.
Från Snapphanetiden omtalas ett gäng Snapphanar hade sitt tillhåll vid ”Jären” mellan Snickaretorp och Hårsjö. Där skulle skogarnas män ha plundrat stigfarare. Trots eftersökning på platsen vid de råbarkade männens håla fanns inget av värde.
En så kallad slagruteman sägs ha sökt med sitt ”instrument” som gav utslag. I Vejshult fann han en silverbägare intill en gammal borgruin. Fyndet intresserade men något mer av värdes hittades inte på platsen.
Under senare och mer upplysta tid har faktiskt fynd upptäckts. Silverskatten i Hästhult 1919 är tämligen säker men ännu mer säkert är fyndet av mynt i en offerkälla i Björstorp. Bilden ger belägg för fakta!