VITTSJÖ. Var det alldeles för kallt i arresten (finkan) tog fjärdingsman Olof Nilsson med den intagne till hemmet i Ubbalt där det var behagligare temperatur. Olof Nilsson i Ubbalt var fjärdingsman 1932 – 1938. Han hade ingen polisutbildning och därför ersattes han av polisman Ture Wester 1938. Då Olof Nilsson ofrivilligt lämnade sitt uppdrag som fjärdingsman erhöll han de bästa vitsorden.

”Finkan” byggdes 1932 liksom brandstationen där den var inrymd. Bilden utvändigt med ett gallerförsett fönster till finka och ett till vaktlokal.
Fjärdingsman har funnits från slutet av 1800-talet och denna titel ersattes med polis i början av 1950-talet. Fjärdingsmannens uppgift var att hålla ordning och reda i orten. Också att vara indrivningsman för bland annat obetalda skatter.

Fjärdingsman Olof Nilssons son, Erik Nilsson berättade i slutet av 1970-talet om sin faders yrke och uppgifter:
Olof Nilsson i Ubbalt blev av kommunalfullmäktige vald till fjärdingsman 1932. Det blev ofta mer än milslånga färder på cykel för att kanske driva in tre kronor i obetald skatt. Den skattskyldige fick betala tio öre till fjärdingsmannen för indrivningen. Av denna summa skulle landsfiskalen erhålla fem öre! Fjärdingsmannen fick ingen cykelersättning! Modernare tider infann sig och Olof Nilsson inköpte en 98 kubikare ”knarr” för att snabbare utföra sina uppdrag. Med tiden blev det en större motorcykel och Olof kunde snabbare ta sig till ”världens ände”. Olofs eget uttryck!

BARNLIK I BYRÅN
Ett av Olof Nilssons mer makabra uppdrag var att söka efter ett barn som sades var fött i lönndom. Vid husundersökning förnekade den misstänkta modern att hon skulle vara skyldig till något brott. Fjärdingsmannen tilltvingade sig nyckel till en låst byrå. I en av lådorna låg barnet som hade legat där en längre tid. Det var vinter och kallt varför fjärdingsmannen tog kvinnan med sig hem till Ubbalt och där fick Olof vakta kvinnan, fängslad med fotbojor, hela natten. Kvinnan fördes till sjukhus då hon ansågs mentalt rubbad.
Det var inte den enda gången som gripna fördes till Ubbalt med varmare klimat. Erik Nilsson berättade att han allt som oftast fick agera som vakt då en gripen fanns i Ubbalt.

Dörren in till finkan, försedd med inspektionslucka samt primitiv regel för låsning.

Arrestlokalen fanns, men under kyliga tider var det minst lika kallt inomhus. Då en gripen person förvarades i arresten måste även fjärdingsmannen vistas i vaktlokalen med ett bord och en stol! Det var varmare i Ubbalt!
En nitisk landsfiskal fick tips om något liknande en lönnkrog. Erik Nilsson fick förfrågan om han ville agera som bulvan vid planerat tillslag. Det var spännande och Erik tog sig in och beställde tre öl. På givet tecken kom landsfiskal och fjärdingsman in samt beställde öl i dricksglas. Då utskänkerskan kom in med skummande öl tog de båda ämbetsmännen på sina galonförsedda tjänstemössor.
Det var inga vackra ord från utskänkerskan. Som tack för hjälpen fick Erik sitta högst upp på de tio beslagna pilsnerlådorna vid bilfärd genom samhället med landsfiskalen vid ratten och fjärdingsmannen som passagerare.
På den ”gamla goda tiden” fanns både polis och landsfiskal i byarna. Nu i nya tiden kan det förekomma att en polismålad bil passerar samhället vid något tillfälle.