VITTSJÖ. Inom Vittsjö församling finns mer än 30 registrerade tjärbrännor, de flesta glömda och gömda under tidens påverkan med olika nerfall och växtlighet.

Några få tjärdalar finns bevarade och kan beses. Så sent som år 1978 brände Wittsjö hembygdsförening trätjära vid en tjärdal i Kraxeboda. Denna tjärdal är igenfylld för att klara naturens påfrestningar men är i det skick att den kan återanvändas.

Tjärdalen vid Gundrastorpsvägen.

En tjärdag i samhällets närhet finns vid Gundrastorpsvägen och även denna tjärdal kan tas i bruk men lite förarbete behövs. Vägbeskrivning: Från väg 117 in på Gundrastorpsvägen är det 900 meter till en gatuskylt som förkunnar Tjärbrännan och 30 meter in i skogen finns brännan, väl synlig med informationstavla och skraltigt staket. Besök gärna platsen men inte innanför staketet!

Troligt är att denna bränna anlades under 1800-talet. De flesta tjärbrännorna började anläggas betydligt tidigare, troligen redan på 1200-talet. År 1320 finns det dock belagt att tjärbränner fanns i Göinge. Redan då användes tjäran som impregneringsmedel och smörjmedel. Dessutom hade denna naturprodukt en läkande effekt på vissa sjukdomar.

Den sista tjärbränningen vid tjärdalen vid Gundrastorpsvägen skedde 1917 och sedan började tidens verksamhet att fylla igen tjärdalen med förmultnade växter, mossa och träd. Tjärdalen rensades upp genom hembygdsföreningens omsorg 1981. Då var botten i dalen fortfarande så hård att rötterna från en två meter hög tall utbredde sig utmed dalens botten utan att orka tränga sig igenom vallen

Nu håller dalen på att fyllas igen och det är en fördel för då skadas inte botten och sidorna i dalen men däremot får det inte växa några träd i dalen.
Herman Andersson i Hårsjö berättade för 35 år sedan att en tjärdal anlades på ägorna 1918 och att tjära framställdes in på 1920-talet. Även denna tjärdal är i dag synlig. Även på några andra platser är tjärdalar fortfarande synliga med försvinner mer och mer för varje år.

I små kryddburkar tappades i Kraxeboda ett antal "Äkta trätjära"

I Kraxeboda framställdes omkring 300 liter trätjära men vid en bra bränning kunde en sådan bränna ge upp emot 800 liter under de upp till fyra dagar som bränning pågick.

Strax intill tjärdalens mynning stod en större tall som har en ”skada” på stammen. Sannolikt har denna skada tillkommit när någon skadat stammen för att kåda skulle träcka ut. Flisor i skadan kunde sedan användas till att framställa trätjära i tjärdalen. Namnet wauakaling kan har tillkommit av = Waua = vålla skada, Kaling= det fanns riska att trädet skulle dö av skadan och bli en kaling, kalt träd!