Ebbe Persson har ett fantastiskt arkiv med historiska betraktelser samt fakta över bygden. Vi har förmånen att ha Ebbe som medarbetare på vittsjobjarnum.nu och kan därför publicera ett unikt material som i detta fall handlar om livet i Vittsjö för 100 år sedan./ red anm.

• Vid 1916 års början var befolkningens antal 2 234 i Vittsjö, en ökning med 25 personer under 1915.
• Notisen från den 4 januari visar fakta. (bild)
• Konrad Johansson visade skioptikonbilder vid nykterhetsföredrag.
• M Hydéhn höll föredrag om ”Den hvita slafhandelns hemska fasor”. Inträde 25 öre. Barn under 15 år ägde inte tillträde.
• Lifsmedelsnämnden sålde fläsk i Emmaljunga och Vittsjö vid flera tillfällen. Efter några månader försåldes även kött.
• Lifsmedelsnämnden fick i uppdrag att besluta om hur den för kommunens räkning inköpta säden skulle förvaras. Säden skulle förvaras tills nästa års skörd var klar. Fram emot hösten skulle försäljningen ske av 10 000 kilo råg och 10 000 kilo vete. Men, priserna var oförändrade och därför beslutade kommunen att inte sälja något av säden!
• Hundskatten á 2 kronor per hund skulle erläggas senast den 31 januari.
• Rättegången mot berusade personer pågick vid flera tillfällen. Vittnen fanns som intygade att de två konstaplarna var mer berusade än de åtalade. Konstaplarna blev senare dömda till 300 kronor i böter för ”oförstånd i tjänsten”. De tilldelades även en varning. Allmänheten stod på konstaplarnas sida och insamlade betydligt större belopp än de utdömda böterna.
• Länsstyrelsen beslutade att de så kallade frimarknaderna skulle även få föra handel med kreatur, landtmannavaror och inhemsk slöjd.
• Ovanligt många auktioner annonserades då det gällde både skog och lantbruk samt överlåtelse av arrende.
• Ärendet angående anställande av sjuksköterska ansågs inte vara tillräckligt utredd varför kommunalstämman förklarade ärendet vilande.
• Biskop G Billing kom till Bjärnum för att installera den nye kyrkoherden i pastoratet, A B Andreasson.
• Mul- och klövsjukan grasserade och därför inställes alla inköp av svin samt all handel med nötkreatur. Det fanns gårdar där hela besättningen slaktades och grävdes ner.
• Restriktionerna var stränga vid den förödande sjukdomen hos kor. (bild)
• Hembygdsfest ordnades på Skansen med tal av direktör Nils Larsson, Dala. Inträde 35 öre.
• 15 arbetare vid Åladammsbäckens reglering fick anställning. Daglönen var fyra kronor men vid ackordsarbete kunde daglönen bli fem kronor. (Snärshult-Lönsholma). Arbetare som stannade på plats minst sex veckor fick resan betald. Tydligen var det omsättning på arbetare då de annonserades efter tio arbetare en månad senare. Då med en timpeng på 40 öre.
• Vittsjö skytteförening ordnade Stor skyttefest vid föreningens skjutbana. (Pickelsjön).
• Salt sill kostade 4 kronor per ”val” = 80 stycken.
• Fredrik Collin i Boalt sålde stängseltråd. Han hade Rikstelefon 3. (Troligen ansluten till Skånes Fagerhult).
• Ivar Bengtsson i Hultatorp köpte gödsvin vad stationerna i Vittsjö och Markaryd.
• Hultatorp Ungdomsförening samt Hårsjö Ungdomsförening ordnade sommarfester.
• Framme i augusti månad var det mer än tio annonser från markägare som förklarade att all jakt samt bärplockning och släppande av hundar var förbjuden. Längre tillbaka gällde inga gränser för jakt utan det var liksom ”fritt” att jaga lite varstans. Först i slutet av 1930-talet kunde markägaren äga rätt till jakt på egen mark.
• Kyrkliga arbetsföreningen arrangerade konsert för att få in pengar för anställning av sjuksköterska. Entré var 50 öre. Behållningen blev 100 kronor.
• Elna Persson i Emmaljunga flyttade sin brödförsäljning till Emanuel Johanssons hus.
• Severin Svensson i Havraljunga blev åtalad för olaga ölförsäljning utan rekvisition. Han bestred och begärde i stället 15 kronor i ersättning för inställelse vid tinget. Han dömdes till 30 kronor i böter sedan två vittnen bestyrkt olaga handel.
• Poststyrelsen var villig att utöka lantbrevbäringen till byarna Oretorp- Snärshult- Stora Frösboholma- Hjortholm- Kemblehöjalt, Hultatorp- Björkholm- Rommentorp- Lönsholma- Oretorp och åter till Vittsjö. Utbärningen skulle ske tre dagar i veckan. Inte förrän i slutet av 1940-tal fick samtliga byar daglig lantbrevbäring.
• Vid 1916 års slut var befolkningens antal 2 206, en minskning med tio.