Vittsjö. Vittsjöborna är upproriska. Det yttrade ett kommunalråd för ett par tiotal år sen. Det var på den tiden det fanns ryggrad hos råden. Det upproriska kan kanske ledas så långt tillbaka som till de upproriska Snapphanarna. Sen har det liksom gått i arv från far till son. Vid flera tillfällen har Vittsjöborna med all tydlighet talat om vad som är bäst för orten!

Flera strejker har skett i anslutning till skolan i Hårsjö.

Boende i Hårsjö var på bettet redan 1935 då den första skolstrejken bröt ut. Det är obekant men kanske det varit strejk tidigare? Detta år hade skolstyrelsen beslutat att de båda halvtidsläsande skolorna i Hultatorp och Hårsjö skulle ändras till B 2 form eller B form. Då skulle eleverna vid småskolan i Hultatorp åka skolskjuts till Vittsjö. Folkskolans elever i Hultatorp skulle åka skolskjuts till Hårsjö. Detta var år 1935. Då började protesterna.

Folkskoleinspektören gav efter och beslutade att ingen elev skulle skjutas från Hultatorp till Hårsjö. Till en del berodde det på den svårt framkomliga byavägen, särskilt under vintertid. Däremot vidhöll beslutande att folkskolans elever i Hårsjö skulle åka till Vittsjö. Då tog det eld i befolkningen. Inspektörens beslut överklagades både till kommunalfullmäktige och Domkapitlet. Som skäl till överklagandet anförde föräldrar att det blev extra lång tid som eleverna vistades från hemmet. Dessutom blev det kortare tid att sysselsätta eleverna i hemmet med olika göromål!

Myndigheterna beslutade att remittera ärendet till folkskolstyrelsen. Då var sista halvan av augusti månad inne. Det brådskade då skolstarten var den 1 september. Skolstyrelsen fann inte ärendet särskilt brådskande utan vidhöll sitt beslut. Vid höstterminens början den 1 september 1935 fanns föräldrar, målsmän och elever samlade på skolgården vid Hårsjö skola. Skolskjutsbilen kom. En elev embarkerade skolskjutsen. Eleven struntade i vad föräldrarna tyckte, bara han fick åka bil!

Lärarinnan Agda Svensson upplät bostaden till klassrum.

Skolstyrelsens ordförande kom till plats men hans argument vann inget gehör. Lösningen på krisen blev inte vad någon väntat sig. Dåvarande lärarinnan, Agda Svensson talade om att hon var villig att upplåta sitt största rum i bostaden till skolsal! Skolstyrelsen föll till föga och beslutade inrätta en särskild småskola i Hårsjö till en kostnad av 200 kronor per år. Sen gällde det att snabbt anställa en småskollärarinna. Kommunalfullmäktige beslutade godkänna skolstyrelsens åtgärder. Några veckor senare beslutade skolstyrelsen att inrätta en fortsättningsskola i Hårsjö. Motiveringen var att pengar hade sparats in på skolskjutsen. Något längre fram var Hårsjö skola den första som fick skolbespisning.

Tydlig vägvisning fanns till Hästhult!

Elever i Hästhult hade tidigare hämtats i anslutning till hemmen med skolbuss 1967. Sen blev turen något avkortad. Sen drogs turen till Hästhult in och eleverna skulle ta sig till skolan i Hårsjö. Då flammade det upp igen. Föräldrarna behöll sina barn hemma. Genom kompromiss löstes strejken upp i september månad. Föräldrarna betalade själva några få kronor för att skolbussen skulle återgå till tidigare tur via Hästhult.

Läget var lugnt ända till 1976 då stor missbelåtenhet riktades mot de styrande i flera ärenden. Sen hettade det till rejält i december månad 1978.Då gällde det turerna med skolbussen till Emmaljunga och Snärshult. Som ren protest genom de ändrade turerna var det förälder i Snärshult som höll sina barn hemma. Skolstyrelsen aviserade att eventuellt sätta in en extra buss till Snärshult under vårterminen.

I augusti månad 1982 blossade det till igen. Denna gång i Emmaljunga. Skolstyrelsen hade då beslutat att elever i förskolan skulle bussas till skolan i Bjärnum. Föräldrarna i Emmaljunga hävdade att det fanns fullgoda skollokaler i Emmaljunga. Föräldrarna fann det inte heller tillrådligt att förskolelever skulle åka i samma buss som elever i högstadiet. Föräldrarna började skjutsa sina barn i personbilar till skolan i Bjärnum. I början av oktober månad fann skolstyrelsen att det fanns en separat buss tillgänglig som kunde transportera förskolans elever till och från Bjärnum.

År 2000 var det dags igen. Ett par föräldrar var inte nöjda med den kaotiska situationen som rådde vid skolan. Eleven bodde under höstterminen hos sin mormor som vistades i annat land. Strejken utvidgades och efter någon vecka stannade alla elever i femte klass hemma i två dagar. Skolledningen gav inga besked om förbättringar varför föräldrarna anmälde skolledningen till olika instanser. Efter hand löstes även denna konflikt.

Sammandrag: Reta inte upp boende i kulturorten Vittsjö. Det kan få efterföljd!