VITTSJÖ. Ju kallare det är desto snabbare tickar elmätaren. Antingen det är bergvärme, luft, luftvatten, pellets eller jordvärme. Den som fortfarande värmer med olja vet vad detta kostar. Den som eldar med ved kommer undan dyra elkostnaden men desto mer kroppsarbete behövs! Det ena uppväger kanske det andra?

Stubbar var reservbränsle. Dessa stubbar hade tidigare dragits upp med ”jätte”.

Längre tillbaka i tiden var det enbart eldning med ved som förkom både på landsbygderna samt i tätorterna. Fram på 1950-talet var det ganska vanligt med vedeldning även i städerna. Snart kom uppvärmning med eldningsolja. I dag är det mer än sällsynt att någon värmer upp privata bostaden genom vedeldning.Trävara i meterslängd blev värme.

Alla litar på den elektriska strömmen i stickkontakter och strömbrytare. Hela samhället skulle bli mer eller mindre utslaget vid totalstopp på ett par timmar. Vad skulle hända med samhället i stort om elströmmen uteblev ett halvt dygn eller mer? Kaos. Strängt taget skulle inget fungera. Butiker med livsmedel och andra livsnödvändiga produkter var ur spel. Frysbox och kylskåp fick ingen tillförsel av ström. Sverige skulle stanna!

Gengasved användes under Andra världskriget som ersättning för bensin till bilar under krigstiden som även blev kristid. Gengasveden bestod lämpligast av björk men även andra träslag kom till användning. Både personbilar och lastbilar använde gengas för att ta sig fram hjälpligt. Omkring 80 000 bilar var då försedda med gengasanläggning. Antingen som en extra ”Potta” för lastbilar eller aggregatet till personbilar kopplade till en släpkärra. Då blev det även ransonering av ved. Skogsägare blev ålagda att leverera ved i meterslängder. Det var också aktuellt att bryta upp stubbar från åkrar och ängar för att få fram tillräckligt med ved.

Bränntorv var eldningsbar. Bilden från Hårsjö ute på ”tippen” där torven kom i längder.

Sverige var sårbart då. Sverige är lika sårbart i dag! Ved användes för uppvärmning men då det gällde att behålla elden i spisen var torv fullgod ersättning. Torvbrytning startade strängt taget där det fanns en mosse med bränntorv. Denna brytning höll i sig även efter krigstiden. Torvmossarna gav dessutom arbete till tusentals arbetare. Genom den elektriska strömmen lever vi ett drägligt liv och leverne. Tänk om?

År 1946 kostade en hl torv 70 öre. Det var Hårsjö mosse som levererade.