Snökaos och minnen från 1940-talet
VITTSJÖ. Snön faller med de vita flingorna ner mot marken. Då är det prima liv att sitta inomhus och våta snöfallet sköta sig själv. Jag kan ändå inte göra något åt det. Den enda åtgärd som är utförd ar att jag tagit fram den breda snöskyffeln. Den står på plats där grannen kan hämta den! Årets snöfall kommer troligen inte att bi lika intensivt som 1942.
Det är inte bara stråna på julkärven som blir hängiga i snöväder!
Då detta år 1942 föll snön i mängder och den östliga kalla vinden tornade upp drivor. Då var det kris för mjölkleveranserna till mejeriet i Vittsjö. Denna situation var enligt uppgifter den värsta sen 1929. Mjölkleveranserna till mejeriet i Vittsjö var normalt 10 500 liter mjölk från bönders kobesättningar. Under en lördag då stormen rasade inkom 7 000 liter mjölk från några mjölkturer. Under söndagen i slutet av januari månad kom det i 6 000 liter. Mjölktransporten från Snärshult med omnejd blev helt inställd på grund av snödrev.
Mina minnesbilder från 1942 vägen Boalt- Rommentorp: Visst fanns det lastbilar med en snöplog i fören men de klarade inte av snödrivor. Då larmade plogfogden och alla utmed vägen fick ge sig ut för röjning. Utmed aktuella vägsträckningen fanns det snödrivor på upp emot två meters höjd..
Som första åtgärd för ploglagets deltagare var att med allehanda skiffer och skyfflar röja undan drivorna. Sedan detta var utfört kom plogfogden med sin spetsiga träplog, dragen tre hästar. En del av drivorna minskade i omfång men bottenlager av snö fick skottas för hand.
Långt om länge kom lastbilen med spetsplog och skramlande snökedjor. Efter ett par turer blev vägen fram emot middagstid något så när farbar för bilister. Avlägsna gårdar och byar har helt isolerade ett par dagar. Detta för 75 år sen!
Kylan var tydligen även den intensiv. I sådant läge beslutade Folkhushållningen att odlare av potatis skulle får ett öre mer per kilo potatis.
En annan minnesbild från omkring 1942. Jag hade då min skola i Hultatorp. Under en dag kom ymnigt snöfall att lärarinnan vågade inte låta oss yngre elever ta sig hemåt. Lärarinnas fader som var duglig skidåkare tog fram skidorna. Han åkte då från hem till hem och förklarade barnen kom att övernatta i skola! På något sätt ordnades logi plats åt eleverna. Troligen blev det madrasser, bolstrar och andra plagg som användes. En annan servis som lärarinnan Gunhild Sehlin ordnande var varm chokladmjölk. Varje elev lämnade sin kvantitet mjölk till lärarinnan på morgonen. Vid middagstid serverade hon varm dryck till eleverna!