VITTSJÖ. Krösnasmen var född i Hästhult 1848 och avled år 1916. Krösnasmen var ett så kallat tillnamn på Nils Nilsson. Nils Nilsson, Krösnasmen var bosatt på Brönjet, strax intill Tomas Markes egendom i Brönjet som är beläget i byn Hästhult. Namnet Nils Nilsson har fortlevt i släkten då minst fem generationer har döpt sin förstfödde till Nils!

Nils Nilsson, Krösnasmen avled 1916.

För Göingar och sydsmålänningar är troligen namnet krösen ganska klart. Det är dialektala uttrycket för lingon. Detta dialektala uttryck är svårt att finna men är tämligen utbrett. Astrid Lindgren nämner krösen och dessutom finns nu Krösatågen på räls. Uppgift från säker källa berättar att kröson kommer från Småländska klase, alltså många kröson i en klase! Smen är däremot lättare att uttyda. Smeden hanterar järn och bearbetar detta efter behov.

Krösnasmen, Nils Nilsson var född i Hästhult och efter första giftermålet flyttade han till annan ort. Då makan dog flyttade han tillbaka till Hästhult då han gifte sig med Anna. På denna plats odlade han upp så stor areal att det kunde försörja familjen och djuren med rotfrukter samt säd till det dagliga bruket. Den odlade marken hade en areal på drygt ½ tunnland. Där hade han också sin brunn, inte särdeles djup då en vattenåder var endast ett par meter under markytan. 

Den andra sidan byvägen hade han sin smedja som troligen även var en bakugn. Det kan synas lite märkligt att han hade smedja och bakugn så långt från bostaden.. Kanske var han så förutseende att bostaden skulle vara ett stycke från smedjan där eld och gnistor kunde vara en fara för eldsvåda. Där utförde han grovsysslor åt lantbrukare som behövde hjälp med något smide. Krösnasmen var ingen direkt finsmed utan höll sig till de grövre hantverken. Kanske hade en hjulring av järn spruckit eller kanske ett länkled behövdes smidas samman eller behövdes det en brandhake till lantbruket? Bakugnen som även var värme till smedjan var uppmurad i valv av gråsten och var med den tidens mått ganska säkert uppbyggd. Dessutom var djurstallet beläget omkring ett hundra meter från bostaden. I dag finns endast resterna kvar av Krösnasmens smedja och bakugn.

Endast resterna av smedjan finns kvar men stenmuren kan ge besked m läget.

Beträffande krösen (lingon) var det så att på sensommaren åkte Krösnasmen med häst och vagn till Helsingborg, Höganäs eller Kullen för att sälja krösen till befolkningen där. Hans mål med dessa kustorter var att köpa sill som han sen sålde vid sin hemkomst. Han kunde nog vara tacksam att dåtidens hälsovårdsnämnd inte var påkommen. I sommarvärmen var det nog inte helt frisk sill som såldes. Dessa havens individer fick färdas miltals i sommarvärme innan varan kunde avyttras. Möjligen hade han sillen förpackad i inköpta krusen från Höganäs. Kanske hade han även kunskap om hur sillen skulle bevara sin friskhet?

Krösnasmens son Nils Nilsson i mitten. Smedens sonson Nils till vänster samt sonsonsonen Nils till höger om sin farfar.

Krösnasmens bostad stod kvar på platsen fram till 1930-talet och var ganska illa medfaren. Han var faktiskt hemmansägare, åbo och inte inte någon torpare som var vanligt på den tiden. Hemmanet hade en areal på 7,1 hektar.
Närmaste ättlingar till Krösnasmen bosatte sig i trakten kring Åstorp. Kanske någon ättling til Krösnasmen hör av sig?