VITTSJÖ. Två mejerier har funnits i Vittsjö. Nu finns inget av dem kvar. Redan 1905 stod det första mejeriet klart, ett gräddmejeri. Förslaget att bygga ett mejeri vållade en del och långa förhandlingar. Tiderna ändrades och ett nytt mejeri byggdes 1931, bredvid det gamla mejeriet. Resterna av det gamla mejeriet finns kvar i dag men på annan plats!

På 1960 talet hade denna mjölkbil omkring 210 mjölkkannor på förlängda flaket.

Det fanns konkurrens redan från starten. Gräddmejeri fanns i Värsjö och detta företag betalade fem öre mer för grädden än vad Vittsjö ansåg sig kunna bistå med. Ryktet spred sig tydligen ganska snabbt. Tomten till mejeriet i Värsjö avstyckades 1905 och möjligen kunde driften vid detta mejeri kommit i gång 1905 eller 1906? Det fanns etablerat mejeri i Värsjö och det planerades för ett mejeri i Vittsjö. I interimstyrelsen för mejeri i Vittsjö fanns en ledamot som var bosatt i Värsjö by! Han hade fyra kilometer till mejeriet i Värsjö men 14 kilometer till mejeriet i Vittsjö. Orsaken var kanske den att denne person var född och uppväxt i Vittsjö socken. Verksamheten vid mejeriet i Värsjö upphörde i början av 1930 talet. 14 lantbrukarna i västra delen i Vittsjö socken var under många år leverantörer av mjölk till mejeriet i Värsjö. Sannolikt upphörde denna leverans då mejeriet i Värsjö upphörde! Lantbrukarna övergick med leverans till mejeriet i Vittsjö. Även om det var ett gräddmejeri levererades sannolikt också mjölk till mejeriet. En viss men ringa mängd liter mjölk försåldes inom samhället.

Bilden visar gräddmejeriet på 1920 talet

Där finns även Nibelis villa. Bakom trädet skymtas spetsen på mejeriets byggnad med lägenheter i två våningar. Mejerskan på bilden håller en smörkutting framför sig.
Gräddmejeri fanns redan i Bjärnum 1905 och mejerskan i Bjärnum var villig att ta emot leverans av grädde från Vittsjö. Grädden kunde försändas billigt med järnväg eller hästskjuts. Trots närheten till mejerier var det en person som hade starka känslor att starta både mejeri och stärkelsefabrik i Boalt! Det blev inte mer än tanke. En insändare i tidningen ondgjorde sig över att gräddmejeri skulle finnas i Värsjö, Boalt, Oretorp, Vittsjö och Bjärnum. Området var för litet till fem gräddmejerier.
Anbud begärdes för uppförande av gräddmejeri 1905. Det blev J E Johansson som skulle bygga gräddmejeriet för 2 490 kronor. Byggnaden skulle uppföras så att den kunde omändras till lägenheter om verksamheten som gräddmejeri skulle upphöra! Anläggningen stod färdig att tas i bruk den 1 november 1905. Totala kostnaden för mjölkmejeriet blev cirka 40 000 kronor. Under de två sista månaderna år 1905 inkom 1 500 kilo grädde som sen skulle förädlas till smör. Dessutom såldes både kaffe- och vispgrädde. Av någon anledning började även försäljning av mjölk fast det var ett gräddmejeri?

Ända fram till 1960 talet fanns detta garage för ”mjölkbilarna”.

Verksamheten fortsatte men bönderna började knota. Varför betalades inte mer än 220 öre per liter grädde medan mejeriet i Värsjö betalade 225 öre? Anledningen sades att mejeriet i Vittsjö var mycket kostsammare i uppförandet än mejeriet i Värsjö!

År 1916 såldes dock 14 000 kilo smör. Då hade sommargästerna börjat invadera Vittsjö och stadsborna hade fått smak på det goda smöret från Vittsjö. Åtskilliga kilo smör levererades bland annat till Göteborg och Malmö.
Tydligen var det sämre beställt med försäljning av mjölk. Därför öppnade Mala mejeri en butik i Vittsjö 1930. Där salufördes mjölk, grädde, smör, ost samt flera varianter av matbröd. Denna verksamhet blev inte så långvarig.

Detta mjölkmejeri byggdes 1931 och verksamheten upphörde 1963.

Önskemål började komma om uppförande av ett mjölkmejeri i stället för befintliga gräddmejeriet.(Not. Gräddmejeri tog emot ren grädde från lantbrukarna. Mjölken separerades för att få fram grädde. Mjölkmejeri tog emot färsk mjölk från lantbrukarna.) Uppgifter har lämnats att förr i tiden, 1900 talets början fanns ”gräddskjuts” som hämtade upp grädde hos lantbrukarna. Om denna grädde skummades eller separerades fram är oklart?

Det blev många turer innan slutliga beskedet kom att uppföra ett nytt mjölkmejeri. Detta nya mejeriet stod klarat att tas i bruk den 1 november 1931. Totala kostnaden för byggnad och inventarier blev 40 000 kronor. Vid starten auktionerades överbliven skummjölk för 1¼ öre per liter. Verksamheten vid det nya mejeriet fungerade oklanderligt. Tydligen hade ångpannan från gamla mejeriet flyttats över till nya byggnaden då en ny ångpanna fick inköpas år 1932. Detta år började även mjölkskjutsarna, med bil eller hästskjuts att träda i funktion. Mjölktransportörerna fick från 95 öre till en krona per kilo mjölk de skjutsade till mejeriet.

Lilly Gustavsson skötte under många år avtappningen av skummjölk. På bilden även Lars Sjögaardh.

De tömda mjölkkannorna i tre våningar väntar på skummjölken. Det gamla mejeriet, intill nya byggnaden, stod fortfarande kvar och användes till lager- och förrådslokaler. I och med att mjölktransporterna blev fler och större behövdes mer utrymmen på mejerigården. Styrelsen beslutade då att sälja det gamla mejeriet. Enligt tillgängliga uppgifter var detta beläget SV om det nya mejeriet. Det blev ledamoten i styrelsen, Nils Persson, Lönsholma som köpte huset och det transporterades bort.
Men stenfoten som mejeriet vilade på finns ännu delvis kvar. Nils Persson använde denna stenfot till grund på en lada på sitt hemman. Denna grund är ännu i dag fullt synlig och där finns även spår efter borr då stenen skulle kilas isär.

Denna stenfot har kommit från gräddmejeriet. Observera skåran från borrhålet.

Beslut skede vid 1947 års slut att sälja det gamla mejeriet för avflyttning. Det är ovisst var trävirket blev av med det kördes bort. Men att transportera stenfoten var säkert slitsamt då de största blocken hade en uppskattad vikt på 1 000 kilo. Blocken skulle lyftas på släde/vagn och transporteras flera kilometer. Nog fanns det starkt manfolk på den tiden men det fanns gränser i styrkan? I dag finns närmsta skånemejeriet i Kristianstad och på Söderslätt!