VITTSJÖ. Stora förändringar skedde vid Höjalen 1942- 1945. Då torrlades sjödränkt mark och 15 hektar odlingsbar mark blev resultatet. Det var ägaren till Höjalens gård, byggmästare Gustav Kvist som hade stora planer. Invallningen av området kan i dag ses som betesmark där det tidigare varit sjö. Invallningen samt pumphuset är fullt synliga från vägen Korsahåla mot Höjalen.

Bilden visar pumphuset till vänster sam fördämningen med Höjalasjön 

Innan invallningen började var det sjö intill vägen. Vid extremt högvatten fanns även vatten på vägbanan. På den plats där de tre villorna är uppförda var vattentäkt. Gustav Kvist var stor älskare av travhästar och ett stuteri bildades på Höjalen. På den tiden var det en ganska vanlig syn på vägarna då travhästarna med sulky tränades för lopp på bana. Ett antal travhästar behövde foder och därför kom tanken att anlägga åkermark på sjöbotten. Kvist påbörjade även travbana på ägornas mossmarkerna. Denna var planerad för en längd på 1 000 meter och i liknande utförande som banan på Jägersro. Denna bana var planerad söder om landsvägen men endast något hundratal meter blev planerad. Kanske fanns framtidsdrömmen om en riktig travbana på Höjalen. Banan skulle byggas så snabbt som möjligt utan myndigheters uppmärksamhet. Även då fanns en del restriktioner om olika anläggningar. Kvist tog upp tre skrotbilar från Malmö för att köra grus till utfyllnad av banan. Efter en tid avstannade detta arbete då personal behövdes till både lantbruk och byggnadsverksamhet.

Kvist byggde ett sågverk och där sågades plank till fördämningen. Det var tre tums plank av tall som dessutom skulle spontas. Det var nödvändigt att virket var färskt för att motstå röta. Planken trycktes ner i sjöbotten och grävmaskin fanns på plats som överöste planken med dy och sand för att behålla fuktigheten. Den första vallen var mot Höjalasjön och anlades med cirka tre meters höjd. De spontade planken var grundstomme till vallen som bestod av grus och lämpliga stenar. Nivåskillnaden mellan Höjalasjöns yta och den utvunna marken är cirka två meter. Sedan denna vall blivit färdig fortsatte arbetet med anlägga en liknande vall mot Lilla sjö. Sammanlagda längden på dessa två vallar är drygt 400 meter.

En ganska vanlig syn med travhäst. Valter Larsson har har stannat till utanför Burströms charkuteributik.

Fortfarande kommer vatten från mossarna där travbanan planerades. En kulvert transporterar vattnet fram till vallen där ett pumphus finns. De elektriska pumparna har den kapacitet som behövs för att pumpa vattnet från kulvert upp till Höjalasjön.
Avsikten var att den torrlagda sjöbotten skulle blir åkermark. Samtidigt med den gamla sjöbotten plöjdes upp kom det även upp gamla stubbar nere i myllan. Dessa stubbar sålde Kvist som eldningsved till Malmö. Detta var under Andra världskrigets tid då även ved var ransonerat! Marken var så vattensjuk vid första skörden att en självbindare inte klarade av sitt ändamål. Numera är den gamla sjöbotten betesmark. Vid högt vattenstånd 1980 brast vallen. Denna lagades och förstärktes. Landstingen förvärvade Höjalens gård 1955 och vårdhem inrättades. Denna verksamhet upphörde 1989.
Sen 1994 är Hans Magnusson ägare till fastigheten där även vandrarhem är inrättat.