VITTSJÖ. Den 500 åriga ljuskronan med sina 16 ljus är tänd i kyrkan under gudstjänst från Julbönen till Trettonhelgen varje år sen 1987. Den gamla ljuskronan är sannolikt från 1500 talet med oregelbundet placerade ljus. Ljuskronan återfanns 1987 vid en inventering på kyrkans översta plan, ovanför altaret. Vid denna inventering hittades också munk/nunnetegel och sädesbingar.

Den 500 åriga ljuskronan.

Den 500 åriga ljuskronan var sannolikt den enda belysningen i kyrkan under flera hundra år från 1500 talet. Placeringen kan då ha varit vid altaret eller under Triumfbågen eller senare också där den stora ljuskronan nu är placerad. Där lyste den upp så gott det gick med sina talgljus. Även då var ljusarmarna klädda med grönt? pappersliknande material. Den stora ljuskronan i mässing kom på plats 1862 som ett minne 250 år efter det stora slaget år 1612. Då flyttades den gamla ljuskronan av ståltråd upp på kyrkans vindsutrymme. Där fanns den i 125 år i törnrosasömn innan den åter upptäcktes och flyttades ner till sin ursprungliga plats under Triumfbågen.

Den mer än 150 åriga ljuskronan i mässing.

Reformationen kom på 1500 talet och då togs troligen påvens helgonbilder och ikoner bort. Sannolikt fanns sådana i helgedomen men var finns de i dag? Tänkbart, enligt uppgift, tog bönder hand om helgonen eller ikonerna för att placeras vid eller på en åkerteg för bättre skörd! I Sverige tog det tämligen lång tid att lämna katolska läran och övergå till Luthers lära. Frågan är också vad det var för ”papper?” som var lindat runt ljusarmarna? Var det behandlat för att motstå eld? Vattenglas fanns troligen inte för 500 år sen men kanske hade dåtidens ”kloke män” något effektivt medel! Någon form av preparat fanns tydligen redan då. Smält talg och en gnista kunde antända ganska lätt.
Flera av ljushållarna var undermåliga och fick ersättas, Det ”papper” som ljusarmarna var försedda med var så intensivt sammanfogade med ljusarmarna att det endast glödde vid kraftig ljuslåga. Sedan ljusarmarna rengjorts något så när var det flera av hembygdsföreningens kvinnliga medlemmar som klädde armarna med silkepapper enligt traditionell stil. En tämligen tidsödande sysselsättning under flera kvällar.
Vid Julbönen 1987 tändes åter den gamla ljuskronan efter 125 år törnrosasömn! Helgedomen i Vittsjö har blivit en klenod rikare genom den gamla ljuskronan som hämtades ner från kyrkans vindsutrymme. Flera andra fynd från ”vinden” finns nu i kyrkans museum.

Sådana tegelpannor har använts på kyrkans tak. Denna tegelpanna är nunnetegel!

Inventeringen på kyrkans vind gav besked att säd, korn, råg hade förvarats i sädesbingarna som inreddes omkring 1845 för kommande behov under nödår. En meja fanns då utbyggd på södra sidan ovanför sakristian. På ”vinden” upptäcktes munk- och nunnetegel som kyrkans tak en gång varit beklätt med.
Möjligen kan kommande artikel handla om innehållet på kyrkans vind, ovanför altaret.