VITTSJÖ. Malte Nilsson fick tämligen bråttom ner från Vittsjö kyrkas kors då hela kyrkan ”började svaja” i början av 1960 talet. Det var inte så många som visste vem Malte Nilsson var då det var tämligen gångbart namn. Däremot var det allmänt känt vem Fläes Malte var. Malte var född på Flädet intill Gundrastorp år 1902.

Malte Nilsson monterade kyrkans kors

Malte började sin yrkesbana hos fadern som var snickare och Malte fick sin första anställning hos farbrodern Snickar Johan. Med tiden började Malte sin egen bana som snickare och uppförde ett par villor. Intresset låg närmare reparationer och det var ingen brist på arbete då villor och andra byggnader behövde en yrkeskunnig arbetare. De gamla spåntaken skulle bytas ut mot tegelpannor och då behövdes också förstärkning av stommen. 

Malte började sin yrkesbana hos fadern som var snickare och Malte fick sin första anställning hos farbrodern Snickar Johan. Med tiden började Malte sin egen bana som snickare och uppförde ett par villor. Intresset låg närmare reparationer och det var ingen brist på arbete då villor och andra byggnader behövde en yrkeskunnig arbetare. De gamla spåntaken skulle bytas ut mot tegelpannor och då behövdes också förstärkning av stommen.

Det murkna och blixtskadade korset på kyrkan från år 1907 som monterades av byggmästare P Stensson behövde bytas ut och Malte anlitades. Blixten slog ner i korset 1931 och åskledare monterades1932. Först och främst behövdes ett virke till korset. Malte fann ett lämpligt träd av ek i Björstorp. Ekens rotdiameter var 120 centimeter. Det behövdes bra virke för att få fram tolv meter frisk ekkärna. Sedan trädet fällts måste svallet kapas bort med motorsåg då Oscar Anderssons sågverk inte hade någon cirkelklinga som klarade av så stora träd. Måttet på det gamla korset måste fram. Från en taklucka intill korset kröp Malte upp och började mäta korsets storlek cirka 125 meter över havets yta! Efter en stund började hela kyrkan att ”svaja” och Malte fick bråttom att ta sig ner genom luckan.

Takstol och fundament ännu på landbacken. (Tidningsklipp med fotoraster.)

Ekens kärnvirke sågades i 25 x 25 centimeter och det var Gunnar Nilsson som sågade stomme och korsarm till kyrkans kors. (Gunnar var broder till Egon Nilsson, Egon mitt i byn!). Stommen torkades efter alla då gängse regler. Efter hand blev kors och fundament färdigt på landbacken men sedan skulle det på plats på kyrkan.

Dåtidens mekaniska lyftkran lyfte korset på plats.

Dåtidens mekaniska lyftkranar hade inte dagens kapacitet. Torntaket på kyrkan måste plockas isär för att få ner korset med fundament. Därtill måste delar av kyrkmuren utmed Hårsjövägen demonteras då lyftkranen måste komma intill kyrkan. En skara intresserade fanns för att se korset komma på plats. Bland dessa fanns målarmästare Carl Ottosson som då berättade att han år 1907 målade korset stående på korsarmarna utan någon skyddsutrustning!

Malte och Egon berättar i skrift på fundamentet att de reste korset.

Malte och Egon jämte ett par andra arbetare såg till att fundamentet blev ordentligt förankrat och korset skulle målas med den vita färgen. Namn på arbetarna finns antecknad intill fundamentet men de flesta är oläsliga men namnet Egon Holmberg är läsbart. Det är okänt vem som målade på denna höjd men uppgift berättar att målaren stod på en stege med rep runt midjan, förankrat i korset.

Så här ser kyrkan ut i dag med kors från 1963 med åskledare.

Malte var även specialist att lägga halmtak på den tiden. Bland annat har han en gång i tiden lagt halmtak på Uggletorpsstugan. Malte var en levande historiebok som gärna berättade om gamla tider och dess händelser.

Kur: Malte var behjälplig med demonteringen av den gamla likvagnen innan den kom upp på kyrkans museum!