Kåseri över älgjakt

VITTSJÖ. Tiden närmar sig och är redan inne på vissa platser! Sedan några år tillbaka är det inget bekymmer eller problem för kåsören som har avyttrat både vapenskåp och gevär. Jakten på skogens storvilt, älg, är inget bekymmer. För resten tycker jag inte att älgkött är smakligt!

Ett jaktlag från Värsjö på 1930- talet.

Kåsören hade snickrat till ett eget jakttorn på egna markerna och där har tillbringats många slöa timmar. Platsen hade mycket god tillgång på frisk luft genom alla springor i plastförsedda väggarna. I övrigt saknades det mesta av moderna bekvämligheter, inte ens en reservutgång fanns. Yrkesinspektionen hade säkert utdömt platsen med omedelbar verkan.

Antalet kvinnliga yrkesjägare tycks öka. Jämlikheten har vandrat ut till älgstråken med en grankvist i damhatten. Det täcka könet är välkommet i manssamhället. En fördel inom jägarkåren är att den traditionella destillerade vätskan i spetsglaset tycks ha försvunnit. Det har förekommit att jaktledaren har utfört utandningsprov på jaktlaget. Den som utandades stark dryck fick inte delta i dagens jakt. Bra!

Allan Johansson tecknade tänkta jägare. Personerna är identifierade.

I övrigt var det tämligen livlöst. Det mest närgångna livet kom från en oxe, (talgoxe) som landade på älgbössan pipa och förundrande stirrade på föremål där bössans kolv slutade. På lagom avstånd stirrade en hoppande orre (ekorre) mot samma föremål. Lite prassel i omgivningen förekom där lyssnande öron och seende ögon uppfattade att det var färggranna höstlöv som föll. Sedan löven har fallit liknar lövträden nudister. För att följa yrkesinspektionens påtalande samlades hela laget till gemensam måltid med lagad mat klockan12- 13. Kåsörens egna måltider hade egna rutiner. Det blev måltid vart tredje kvart utan överraskande sovel då kåsören själv fick tillaga innehållet i matlådan. Där fanns skaldjur (ägg) som hade egenhändigt kokats i hemmets lugna vrå i övrigt var det korv och ost som extra sovel samt några tv kannor med uppiggande kaffe. Det hade varit mindre kostsamt att slå upp kaffe i ett uppslagsverk.

Denna tama älg vandrar med Alfred från Slättsjö till Boalt omkring 1935.

Den tama älgen Sara tog sig in i bostaden men det blev problem vid utgången genom den låga dörrkarmen.

I det primitiva fortet hade det varit plats för en mindre eldstad för grillning av jägarbiff. Denna åtgärd måste ske utan hälsovårdsnämndens kännedom. Väntan på klövvilt kan bli lika drygt som för kattens väntan utanför en mössfabrik!

Lite varstans på markerna fanns ”borttappade” äpplen och annan för älgarna smaklig spis. På sommartid finns det älgmums men klövdjuren hade behövt extra tilltugg på vintertid. Detta är enbart ett billigt råd. Annars kan råd vara lika kostsamma som ett kommunalråd! Allmänt bekant är att älgar skadar växande skog och då är det bättre att älg förvaras i frysbox.

På en ”höstavagn” transporterades älgen till bebodda trakter för uppdelning av köttet.

Till sist en absolut sann händelse under älgjakt i trakten kring Vittsjö: Ett jaktlag hade licens att fälla två djur, en vuxen älgtjur samt en älgkalv. Av misstag fälldes en älgko. Denna tog polisen hand om. Dagen där efter fälldes en älgtjur. Detta djur tog polisen hand om då kvoten på vuxet djur redan var uppfylld. Följande dag fälldes en älgkalv och även denna tog polisen hand om då kvoten på två djur redan var uppfylld!

Lika sanningsenlig är följande händelse: Kåsören och en jaktkamrat intog fikapaus då fyra rådjur löpte förbi, cirka tio meter från oss. Kåsören famlade efter skjutvapnet då kamraten sa: Vi fikar, låt dom springa. Kamraten räddade livet på flocken! Sådant kan också jaktlivet upplevas!