Yrket som försvann

Undertecknad var lantbrevbärare i många år men i samband med att jag gick i pension för 26 år sedan, så försvann i stort sett yrket. Under mina år som tjänsteman i världens bästa jobb fanns bara en liten hake. Generositeten hos mina kunder landade oftast i kaffedrickande med dopp, en välvilja serverad genom allehanda tillverkningssätt.

Otaliga är de växter jag ”vattnat” med en del av detta kaffe när värdinnan vänt ryggen till.

Vid flera tillfällen fick jag även kräkas i vid dikeskanten. Att säga nej till fika var som att man inte skötte servisen på rätt sätt.

Men under de 26 år jag haft pension har jag erfarit att endast kaffe som är kokt eller bryggt till 100 grader gör min mage helt nöjd.