Oväntat men roligt besök

Efter en varm söndag stod dörren till uterum och terrass öppna. Själv satt jag vid datorn jobbade, Vickan låg och sov i sin säng.

Bak min rygg hördes plötsligt ett mycket egendomligt ljud. Lät som någon raspade på golvet. Hjälp är det en råtta som kommit in. Jag vände mig om och såg en söt liten duva på hallgolvet. Den lade huvudet svagt åt sidan och tittade helt orädd på mig.

Jag snurrade på min kontorsstol böjde mig sakta framåt mot duvan. Jag var så nära som dryga metern, och började prata lite tyst med den. Den stod helt stilla och bara tittade på mig. Först när jag sakta reste mig vände sig duvan lite makligt och började promenera utan brådska framför mig. För att försöka styra den lille krabaten gick jag lite i sicksack bakom den. Den verkade faktiskt nyfiken på den obekanta omgivningen och stannade flera gånger för att studera saker i omgivningen.

Helt plötsligt var den på väg in i ett annat rum, men jag lyckades få den att ändra riktning. Så fortsatte vi genom hallen, den verkade sen fortsätta ut mot köket, jag bockade mig ner och petade lite på duvans högersida varpå den spatserade åt vänster nu i riktning mot uterummet.

Väl i uterummet var det lugnt för min del. Tidigare var jag lite rädd att Vicky skulle komma och skrämma den, därför stängde jag nu dörren in mot huset.

Efter att ha studerat den nyfikna duvan såg jag att den var ringmärkt på båda benen. Nu förstod jag att det nog var en tamduva och det troligen var därför som den inte var ett dugg rädd för människor.

Efter ”pratstund” i några minuter visade jag duvan den öppna dörren mot altanen och trädgården. Utan någon brådska spatserade den ut på altanen för att där fortsätta sin upptäcktsresa. Duvan fortsatte sedan ut på gräsmattan i samma lugna tempo. Efter några minuter flög den sin väg.

Då den flugit iväg kom jag på, -jag borde naturligtvis bjudit den lilla duvan på något gott som belöning för det trevliga besöket..

Hoppas den kommer den på återbesök.