"Född naken med händerna i byxfickorna"

Att födas fattig med invandrarbakgrund på trettiotalet var inget som gjorde mitt liv svårt, i varje fall minns jag inget som plågade mina ungdomsår.( Min far kom från Norge på 20 talet) Kanske var vi i vår familj inte fattiga i ordets yttersta betydelse, för alla andra hade det ungefär som vi. Gränserna kan även inom fattigdomen töjas och flyttas på, beroende på vem som stakar ut dem.

Som den förstfödde kan jag heller inte komma ihåg att det gjorde mej speciellt gynnad, eller som det står någonstans i bibeln, att någon förstfödslorätt kommit mej tillgodo i egenskap av att just vara nummer ett.

Om minnet inte sviker mej och det kan det ju göra, det är väl så att ingen minns sina första år, utan de första årens händelser går tillbaka till hjärnans arkiv, där en hel del hörsägenhistorier lagrats under årens gång, men vi levde gott med föräldrar som nog fick slita en hel del för vår skull.Mor gick med barn tre år på raken men en dödfödd bror gjorde att det blev ungefär två år mellan mej och nästa bror, som också hann födas på trettiotalet. Han följdes av två systrar, en under brinnande krig och en efteråt när alla såg framåt igen, åtminstone tidvis. Mitt namn Johnny förärades mej i Rölanda Kyrka. Ytterligare en sak som berättats för mej i andra hand, så klart. Kanske ett namn som mina föräldrar läst nånstans för vi hade ingen radio, men så klart ett mycket modernt namn på den tiden.
Johnny Weismuller var en mycket duktig simmare och senare som skådespelare i film- roller med Tarzan, möjligen hade de hört om hans bedrifter.

Kanske kan jag minnas vidare om mitt 40 tal som just börjat, i så fall hörs vi igen, Johnny.